Stora vinster med bättre gallringsdata

I skogsbrukets ekonomi är det lätt att lägga fokus på slutavverkningen, som står för det mesta av intäkterna. Men som skogsbruksåtgärd är slutavverkning jämförelsevis enkel – det mesta ska helt enkelt bort. Gallring kräver mer kunskap och planering, och det är också då grunden läggs för utfallet vid slutavverkning.

Både för lätt och för hård gallring ger förluster genom att markens produktionsförmåga inte tas till vara eller att en större andel av uttaget blir massaved i stället för timmer. Planering av gallringen är också avgörande för drivningskostnaden.

Inte mycket mätdata

Men hur ser det egentligen ut med fakta runt gallringarna? I bästa fall finns en hyggligt uppdaterad skogsbruksplan med skattningar baserade på stickprov med relaskop och höjdmätare. Hur mycket av den informationen som kommer vidare till entreprenörens traktdirektiv varierar från fall till fall, och uppföljningar görs schablonmässigt och delas sällan med skogsägaren.

Med dålig koll på hur det ser ut både före och efter är risken stor att gallringen inte blir den bästa eller görs så effektivt som möjligt. Men det här vill företaget Katam ändra på.

– Med hjälp av bildanalys kan vi göra exakta mätningar av bestånden, både före och efter gallring. Vi har utvecklat en mobilapp som fungerar ungefär som ett relaskop, men som är snabbare och enklare att använda och har högre noggrannhet. Om provytor med mobilappen kombineras med drönarbilder får vi fram en komplett bild av beståndet med position för varje träd, grundyta, volym, diameterfördelning, stamtäthet med mera, berättar Anton Holmström, marknads- och försäljningschef på Katam.

Dokumentera kvaliteten

Mobilappen kan laddas ner i telefonen och användas av skogsägaren för att själv mäta sin skog. För filmer från drönare är beräkningarna tyngre så drönarbilderna skickas till Katam för bearbetning. Någon timme senare skickas de tillbaka som ett färdigt underlag för att planera gallringen eller som en uppföljning.

– Drönaren lägger själv upp en rutt över området och flygningen tar cirka en minut per hektar. Som gallringsunderlag räcker det med en drönaröverflygning och kompletterar man det med några provytor med appen tar det drygt fem minuter per hektar att inventera skogen.

Skogsägaren kan använda en egen drönare eller köpa tjänsten från ett drönarföretag. Men en virkesköpare skulle också kunna erbjuda gallringsuppföljning med drönare till säljaren som en kvalitetsdokumentation. Drönarbilderna kan även användas till säljplaner för skogsfastigheter, där volymskattningarna i dag kan diffa med plus/minus 20 procent.

– Tekniken gör det lätt att gallra rätt. Vem som helst kan mäta resultatet och det behövs inga subjektiva bedömningar eller framräknade halvdana estimat, säger Anton Holmström och fortsätter:

– Alla tjänar på bättre gallringar: Skogsägaren, entreprenörer, virkesköparen och samhället som helhet. Jag är övertygad om att när skogsägarna får veta att de kan få dokument som redovisar hela gallringsresultatet så kommer de att vilja ha den slutredovisningen av sin nästa gallring.

Katam

Bolagsform: Aktiebolag

Ägare: Krister Tham, som också är grundare.

Verksamhet: Högteknologiska tjänster för insamling av skogsdata för precisionsskogsbruk.

Antal medarbetare: 15 (2020)

Omsättning: 1,7 mkr (2019)

Resultat: – 2,2 Mkr (2019)

Vinstmarginal: Negativ (2019)

Hållbarhetsaspekt: Mätdata om skogen hjälper till att optimera både värde och koldioxidupptag.

Källor: Företagets hemsida, Alla Bolag, merinfo.se

Produkter

Katam Forest: Mobilapp som genom bildanalys kan redovisa grundyta, medeldiameter, trädslag, trädantal och volym från spårbara provytor.

Katam Treemap: Bildanalys av drönarbilder som ger information om stamtäthet, trädhöjd, trädslag och grundyta i beståndet. Systemet visar också varje träds position och hälsotillstånd, till exempel angrepp av granbarkborre, samt befintliga stickvägar.

Källa: Katam