Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 6 april

    Jord och skog glöms bort när hållbarhetsmakt rankas

    När Aktuell Hållbarhet utser Sveriges Hållbarhetsmäktigaste finns de gröna näringarna inte med.

    I stället tar en batteriproducent och en klädestillverkare plats på listan.

     I år domineras listan med Sveriges hållbarhetsmäktigaste av politiker, lobbyister, forskare, kapitalförvaltare och frivilligorganisationer.
    I år domineras listan med Sveriges hållbarhetsmäktigaste av politiker, lobbyister, forskare, kapitalförvaltare och frivilligorganisationer. FOTO: Per Knutsson

    Tidningen Aktuell Hållbarhet sammanställer varje år en lista över personerna med störst hållbarhetsmakt i Sverige.

    I samband med internationella kvinnodagen den 8 mars publicerades att utdrag ur listan med de 55 hållbarhetsmäktigaste kvinnorna. Men trots att den enda hållbara produktionen av råvaror kommer från jord- och skogsbruk saknas representanter från de gröna näringarna helt.

    Varför är det så, Mikael Salo, chefredaktör på Aktuell Hållbarhet?

    – Listan är ett resultat av dels av nomineringar från läsarna och dels kriteriet ”åstadkommen hållbarhetsnytta i relation till faktiskt inflytande och reell makt” som juryn utgår ifrån. Med listan vill vi lyfta fram personer som driver på och sätter agendan inom hållbarhetsområdet. Det kan även vara personer som inte befinner sig högst upp i en stor organisation, utan kriteriet kan ge hävstång för personer som inte har så stor formell makt.

    I år domineras lista av politiker, lobbyister, forskare, kapitalförvaltare och frivilligorganisationer.

     ”Det är klart att deras arbete är viktigt och spelar roll och jag hoppas verkligen på fler nomineringar från det gröna näringslivet nästa gång”, säger Mikael Salo om varför representanter för jord- och skogsbruk saknas på listan över Sveriges hållbarhetsmäktigaste.
    ”Det är klart att deras arbete är viktigt och spelar roll och jag hoppas verkligen på fler nomineringar från det gröna näringslivet nästa gång”, säger Mikael Salo om varför representanter för jord- och skogsbruk saknas på listan över Sveriges hållbarhetsmäktigaste. FOTO: Aktuell Hållbarhet

    Först på plats 28 finns en representant för ett tillverkningsföretag, Emma Nehrenheim, miljöchef på batteritillverkaren Northvolt. Batteritillverkning i sig kanske inte är det mest hållbara, däremot ger substitutionen av fossilbilar stor miljönytta.

    På plats 31 finns Eva Karlsson, vd på Houdini Sportswear, som tillverkar kläder, mestadels i oljebaserade syntetmaterial varav en mindre del återvunnet. ”Ett av få företag som vågat sätta målet om 100 procent cirkulära produkter”, lyder motiveringen, och på 50:e plats finns Lena Hök, hållbarhetschef på Skanska, som i huvudsak bygger i betong.

     Den enda hållbara råvaruproduktionen kommer från förnyelsebara naturresurser från jord och skog. Ändå saknas det gröna näringslivet helt när Aktuell Hållbarhet listar landets miljömäktigaste.
    Den enda hållbara råvaruproduktionen kommer från förnyelsebara naturresurser från jord och skog. Ändå saknas det gröna näringslivet helt när Aktuell Hållbarhet listar landets miljömäktigaste. FOTO: Ulf Aronsson

    Räknas substitutionseffekten in är företag som Stora Enso, med vd Annica Bresky, och Södra, med vd Lotta Lyrå, bägge klimatpositiva. Och all produktion från jord och skog är redan 100 procent cirkulär, ändå finns till exempel Anna-Karin Hatt, vd för LRF, eller Katarina Levin, vd Setra, inte med på listan.

    Eller varför inte ta med exempelvis Lindbäcks Bygg eller Folkhem som enbart bygger i trä, vilket ger klart lägre miljöbelastning?

    – Som sagt är listan ett resultat av nominerings- och juryprocessen. Men du har rätt i att byggande i trä ökar snabbt och det finns en tydlig klimat- och miljönytta med detta.

    Spelar det någon roll vad de som jobbar i primärproduktion i praktiken gör eller hur de gör det för att de ska anses ha hållbarhetsmakt?

    – Det är klart att deras arbete är viktigt och spelar roll. Samtidigt händer det väldigt mycket och förnybara råvaror och cirkuläritet får en allt viktigare roll. Jag hoppas verkligen på fler nomineringar från det gröna näringslivet nästa gång, avslutar Mikael Salo.

    Sveriges tio hållbarhetsmäktigaste kvinnor:

    1. Greta Thunberg, klimataktivist

    2. Parul Sharma, ordförande Amnesty

    3. Tove Ahlström, vd Global Utmaning

    4. Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen

    5. Jytte Guteland (S), EU-parlamentariker

    6. Line Gordon, direktör Stockholm Resilience Center

    7. Ulrika Modéer, assisterande generalsekreterare och chef för externa relationer, UNDP

    8. Isabella Lövin (MP), före detta miljö- och klimatminister samt biträdande statsminister

    9. Amanda Lundeteg, vd Stiftelsen Allbright

    10. Marie Baumgarts, chef för regulatoriska hållbarhetsfrågor SEB

    Källa: Aktuell Hållbarhet

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen