Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 16 december 2001

    Japaneffekt för svensk träindustri

    Redan på 80-talet började japanska affärsmän intressera sig för svenska träindustrier. Det gjordes studiebesök, fotograferades och funderades, men det hände inte mycket. Nu ser det dock ut att bli en ketchupeffekt.

    – Med det växande japanska intresset kan
    vi bli ännu mer världsberömda för våra
    småhus, säger Anders Berg, ombudsman för Sveriges
    trähusfabrikers riksförbund.

    Exempel på Japaneffekten är Tomoku som blivit Skandinaviens
    största småhustillverkare. Tomoku finns redan etablerat
    i Insjön i Dalarna och bygger nu en ny småhusfabrik
    i Gävle som ska bli den största i Sverige. På
    ett par veckor har konkurrenten Freesia Homes köpt Hortlaxhus
    i Norrbotten samt två sågverk och Västerbotten.

    – Det är köpläge. Vi kan vänta oss fler
    affärer framöver med japanska och kanske också
    koreanska företag, förklarar Kristian Sandström
    på Exportrådet i Umeå.

    Det är sedan länge brist på träråvara
    i Japan och japanerna har ledsnat på kalla hus med pappersrutor.
    Hittills har mycket importerats från Nordamerika, men nu
    börjar man kasta blickarna mot Skandinavien och tätvuxen
    fura och gran.

    – Många japaner tycker att amerikanska hus börjar
    bli alltför vanliga, svenska småhus upplevs som exotiska
    med hög kvalitet och formgivning, säger Kristian Sandström.

     
    Kontakt

    Svenska husföretag har haft svårt att
    själva slå sig in i Japan. Nu kommer japanerna hit
    och köper in sig i tillverkning för att förse sin
    egen marknad.

    – Flera svenska företag hör av sig frågar
    om vi kan förmedla kontakt och partnerskap. Vi har en hel
    radda med japanska företag som har visat intresse. En del
    har redan börjat köpa svenska produkter, nästa
    steg är att få dem att investera i Sverige, säger
    Göran Gustavsson på statliga Invest in Sweden agency.

    Sedan 1990 har den svenska småhusproduktionen krympt
    från 28 000 till 8 500. En exportökning skulle sitta
    fint. Det finns mycket att slåss om på japansk marknad
    som sväljer 400 000-500 000 småhus per år, plus
    lika många lägenheter.

    Kristian Sandström bedömer att det i första
    hand handlar om en ny marknad för insatsvaror – byggsektioner,
    dörrar, fönster, väggpaneler, limträ med mera.

    Det kan ge positiva effekter på olika håll i svensk
    träindustri, även bland sågverken. Att tala om
    räddningen för den krisdrabbade sågverksindustrin
    är dock överdrivet, tycker Kristian Sandström.

    – Men det kan ge en fingervisning till sågverken om
    hur de ska ställa om och producera mer kundanpassat i stället
    för att fortsätta i gamla fotspår, säger
    han.

     
    Behålla jobb

    Olika ekonomiska kriser i Japan har bidragit till
    att det dröjt flera år innan det blivit affärer
    i Sverige, förklarar Anders Berg på Sveriges trähusfabrikers
    riksförbund. Han har svårt att se några nackdelar
    med de japanska investeringarna.

    – Det är bra att den svenska kompetensen utnyttjas och
    att vi får behålla industrin och jobben i Sverige,
    säger han.

    Tomoku tillverkar huskomponenter i Sverige. I Insjön
    som gör runt 2 000 byggsatser om året arbetar cirka
    100 personer. Fabriken i Gävle ska fullt utbyggd kunna göra
    3 000 hus om året och ge 100 jobb. Storföretaget Mitsubishi
    är delägare i Tomoku.

    Både Tomoku och Freesia Homes tänker exportera
    huvuddelen av produkterna till hemlandet där husen monteras.

    Ekvationen går ihop eftersom det är billigt att
    transportera till sjöss till Japan. Asiens export är
    större än importen. Redarna vill fylla sina fartyg båda
    vägarna och har därför låga priser till Asien.

    TT


    Relaterade artiklar

    Till toppen