Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 12 april

    "Jag bjuder på kunskapen, andra får göra som de vill"

    AB Karl Hedins studie av kostnaderna för viltskador fick både ros och ris. Enligt vissa underskattar studien kostnaderna.

    – De som har en annan uppfattning får göra en egen undersökning och bevisa motsatsen, säger han själv.

     – Rapporten ligger på vår hemsida. Jag bjuder på kunskapen, andra får göra som de vill, säger Karl Hedin.
    – Rapporten ligger på vår hemsida. Jag bjuder på kunskapen, andra får göra som de vill, säger Karl Hedin.

    ATLs artikel härom veckan om AB Karl Hedins studie av kostnaderna för viltskador fick över 400 gilla-markeringar på hemsidan. Men på Facebook gick de flesta kommentarer i motsatt riktning.

    Bland invändningarna fanns att studien inte omfattar kostnader för plantavgång, tillväxtförluster och nedklassning i skogen. Dessutom ansåg vissa att prisskillnaden mellan massaved och det klentimmersortiment, Hedinkubb, som studien omfattar är så liten att kostnaderna underskattas.

    Tar det med ro

    Styrelseordförande Karl Hedin själv tar kritiken med ro:

    – Vi har gjort undersökningen för egen räkning, för att hålla koll på vilka kostnader det blir av det betestryck som var i regionen för runt 30 år sen. Är det inte värre än så här är det ingen fara. De som har en annan uppfattning får göra en egen undersökning och bevisa motsatsen, säger han, och fortsätter:

    – Det kan bli kostnader för plantavgång, men det är inte det vi har tittat på, utan på intäktsminskningar för skogsägare och sågverk för det virke som kommer till industrin nu.

    Dessutom spelar plantavgången mindre roll så länge det fortfarande är rätt stamantal vid gallring, anser han. Och det är det i företagets anskaffningsområde.

    – Jag ser också viltskador på plantor. Men vid gallring finns få kvar. Troligen tas skadade plantor bort vid röjningen, säger han.

    Rätt stamantal

    Samma resonemang gäller för en del av tillväxtförlusterna: Så länge stamantalet är tillräckligt vid gallring spelar det ingen roll om det varit luckor i planteringen. Och tillväxtförluster på grund av för lite grönmassa anser han är små.

    – De få studier som finns på barrbetning visar att den måste vara mycket omfattande för att det ska bli tillväxtförluster, och så ser det inte ut på tallarna här.

    Att studien inte skulle ha tagit hänsyn till de stockar som klassas ned av maskinföraren i skogen är en missuppfattning, även den intäktsminskningen finns med i studien, säger Karl Hedin.

    Låg andel skador

    De virkespriser som använts är snittpriserna under 2017 för massaved och Hedinkubb. Exakt vad dessa är vill företaget inte uppge, mer än att det rör sig om en skillnad på över 100 kronor per kubikmeter. För kubb som vrakas vid sågverket är prisskillnaden ännu större eftersom priset på vrak är lägre än för massaved.

    Jacob Granberg, som var den som genomförde studien, anser också att prisskillnaden egentligen är mindre intressant. Det viktiga är andelen vrak vid sågverket på grund av ytliga viltskador. För de 46 865 stockar som granskades i studien var det 0,44 procent.

    Älgexplosion

    Virket i studien kommer från gallringar av planteringar gjorda under 1980-talets älgexplosion. Skadorna borde alltså ha varit mer omfattande då än i dag, resonerar Karl Hedin. Ändå är kostnaderna för sågverk och skogsägare låga.

    – Enligt älgbetesinventeringen, Äbin, ligger andelen färska skador nu på 10 procent för i princip hela den här regionen, Uppland, Västmanland, Gävleborg och Dalarna. Den högsta acceptabla nivån är enligt Skogstyrelsen 5 procent. Men det saknas underlag för den siffran, säger han.

    Tidigare har bland annat Skogsstyrelsen och Sveaskog uppskattat kostnaderna för viltskador till miljardbelopp per år. Varför skiljer uppfattningarna så mycket, och vad kan man göra för att få större samsyn?

    – Det var lite tanken bakom rapporten. De som har en annan uppfattning får invända, men det kan det inte. Rapporten ligger på vår hemsida. Jag bjuder på kunskapen, andra får göra som de vill, avslutar Karl Hedin som gärna ser fler studier i ämnet.

    LÄS OCKSÅ: Studie: Liten kostnad för viltskadorLÄS OCKSÅ: Sveaskog vill locka fler älgjägareLÄS OCKSÅ: Dags för jägarkåren att ta betesskadorna på allvarLÄS OCKSÅ: Finland höjer ersättning för betesskadorLÄS OCKSÅ: Älgstammen är för stor

    Till toppen