Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 5 april 2018

    ”Få schabloner i hänsynsreglerna”

    – Viktiga regelverk behöver utredas innan de sjösätts.

    Det säger Magnus Pettersson på Skogsstyrelsen om fallet med ugglorna som stoppade en avverkning.

     – Det är få schabloner i hänsynsreglerna, färre än i till exempel certifieringsreglerna, och man vill inte skriva fast sig i ett regelverk, säger Magnus Pettersson.
    Bild 1/2 – Det är få schabloner i hänsynsreglerna, färre än i till exempel certifieringsreglerna, och man vill inte skriva fast sig i ett regelverk, säger Magnus Pettersson. FOTO: Eget
     Skogsstyrelsen ansåg att avverkningsstoppet skulle gälla samtliga 10 hektar som avverkningsanmälts.
    Bild 2/2 Skogsstyrelsen ansåg att avverkningsstoppet skulle gälla samtliga 10 hektar som avverkningsanmälts. FOTO: David Larsson

    Lars Forslings avverkning av tio hektar barkborreangripen skog stoppades av Skogsstyrelsen trots att de inte hört av sig under sexveckors-perioden efter ansökan. Inte rättssäkert, tycker Lars Forsling, som anser att stoppet baserades på osäkra uppgifter från allmänheten. Trots att han fick delvis rätt i Förvaltningsrätten överklagar han nu till Kammarrätten för att få klarhet i vad som gäller.

    Enligt Magnus Pettersson, tillsynsspecialist på Skogsstyrelsen, informerades Lars Forsling redan under sexveckorsperioden att det skulle ta tid att utreda om den planerade avverkningen behövde anpassas. Förvaltningsrätten slår också fast att Skogsstyrelsen inte är bunden av de sex veckor de har på sig att granska anmälan utan kan utöva tillsyn så länge avverkningen inte är genomförd.

    Inte kvalitetskontrollerade

    Om hur stor betydelse information från allmänheten har för besluten säger Magnus Pettersson:

    – Om det kommer in uppgifter från allmänheten tar vi in dem tillsammans med alla andra uppgifter vi har tillgång till och utreder hur det ligger till. Om det finns många observationer i till exempel Artportalen kan det vara en indikation på att det behövs en anpassning av skötselåtgärderna. Men vi är medvetna om att såna uppgifter inte är kvalitetskontrollerade och vi får därför göra en bedömning där vi också väger in annat material.

    Området där Lars Forslings fastighet ligger är en känd lokal för ugglor. Skogsstyrelsen tog också in uppgifter från Länsstyrelsen, genom fältbesök samt från boende i närheten av avverkningsplatsen. Förvaltningsrätten ser heller inget skäl att ifrågasätta förekomsten av ugglor.

    ”Livsmiljö”

    Om att avverkningsstoppet skulle ha gällt hela fastigheten med hänvisning till ugglornas ”livsmiljö” säger Magnus Pettersson så här:

    – Jag har förståelse för att begreppet livsmiljö kan verka otydligt, och där måste vi som myndighet göra allt vi kan för att förtydliga, säger Magnus Pettersson.

    Samtidigt varierar det område som behövs för olika arter från fall till fall. I verkligheten är det svårt att sätta några exakta gränser, utan det krävs bedömningar.

    – Det är mänskligt att vilja ha tydliga gränser och regler. Men så ser verkligheten ut: Det är få schabloner i hänsynsreglerna, färre än i till exempel certifieringsreglerna, och man vill inte skriva fast sig i ett regelverk.

    Utgår från boplats

    Men orsaken till att Förvaltningsrätten slog fast 200 meter från boet var att Skogsstyrelsen begränsat avverkningsstoppet till häckningsperioden. Då kan skyddet inte avse fortplantningsområdet, eftersom det måste skyddas även när det inte används, resonerar rätten. I stället måste det gälla skydd mot störning av boplats, och då gäller riktlinjerna med en skyddszon på 100-200 meter.

    Enligt Magnus Pettersson är de flesta observationerna av ugglor koncentrerade till ett område norr om Lars Forslings fastighet, och därför var det viktigast att skydda den norra delen. Men det risbo som hittats, och eventuellt kan vara boplats för ugglor, ligger på den södra delen.

    Resultatet av domen hade alltså kunnat bli att fel område skyddats samtidigt som avverkningen stoppas och både naturvård och markägare förlorar på det?

    – Teoretiskt kan det bli så, men i det här fallet blev skyddsområdet så pass stort att det täckte in hela ytan.

    Kan omöjliggöra skogsbruk

    Magnus Pettersson håller också med om att artskyddsförordningen kan tolkas på ett sätt som helt omöjliggör skogsbruk under häckningsperioden.

    – Men så har det inte sett ut i de ärenden som prövats i domstol. Det är få fall där skogsbruk inte fått tillämpas alls. Det känns tryggt, och det vill ju hela skogssektorn.

    Är det rimligt att enskilda blir försökskaniner för att utvärdera lagar?

    – Nej, det är inte rimligt att testa viktiga regelverk bara på detta sätt, de behöver utredas innan de sjösätts. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har också tidigare begärt översyn av artskyddsförordningen, men där har vi inte fått något besked.

    LÄS OCKSÅ: Utskott: Se över skogsskyddetLÄS OCKSÅ: Överklagar om lavskrikan för klargörande praxisLÄS OCKSÅ: Förtydliga artskyddsförordningenLÄS OCKSÅ: Skogsfrågorna i malpåse

    Relaterade artiklar

    Till toppen