Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 21 september

    Viltskador kostar över 20 miljarder

    174 kronor per hektar och år kostar viltbetning skogsägarna i Östergötland. För landet som helhet ligger kostnaden på 71 kronor per hektar och år.

     Betesskador över acceptabel nivå kostar skogsägarna 1,4 miljarder kronor per, enligt en ny rapport.
    Betesskador över acceptabel nivå kostar skogsägarna 1,4 miljarder kronor per, enligt en ny rapport. FOTO: Södra

    I en ny rapport från skogsbruket beräknas kostnaderna för skador av viltbete till totalt 20,5 miljarder kronor per år. Det omfattar både minskat skogsnetto och lägre förädlingsvärde i form av samhällsekonomiska effekter.

    Men viltet är en del av den svenska faunan, och en viss mängd skador kommer alltid att finnas. Skogsbruket har satt som mål att minst sju av tio tallar ska vara oskadade av viltbete när de vuxit ur beteshöjd, och det överensstämmer också med Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets mål.

    Skadorna ligger dock långt över det målet, och kostnaderna utöver den acceptabla skadenivån är fortfarande stora: 1,4 miljarder kronor i skogsnetto och 11,9 miljarder i förlorat förädlingsvärde per år, enligt rapporten.

    7 miljoner kubikmeter

    Viltbetningen över acceptabel nivå ger i genomsnitt tillväxtförluster på 0,36 kubikmeter, fast under bark, eller 71 kronor per hektar och år. För hela landet innebär det en förlust på 6,9 miljoner kubikmeter per år, motsvarande cirka 10 procent av avverkningsnivån. Värst drabbat är Östergötlands län där skadorna över acceptabel nivå kostar skogsägarna 174 kronor per hektar och år i minskat skogsnetto.

    – Hög måluppfyllnad för dagens förvaltningssystem underlättas av generösa jakttider på allt klövvilt. Vi förväntar oss därför att regeringen ställer sig bakom och genomdriver Naturvårdsverkets jakttidsförslag, säger Johan Frisk, ansvarig för viltförvaltning på Södra.

    Läs också: Förslag om nya jakttider klart

    Förslaget omfattar en något längre jakttid för älg men också längre jakttider för kronhjort utanför kronhjortsskötselområden och förlängd jakttid på dovhjort och rådjur.

    – En ofta intensiv och utdragen älgjakt tar jakttid från annat vilt, och problemet med viltskador är inte isolerat till älg, det gäller det totala betestrycket, fortsätter Johan Frisk.

     Förlängda jakttider på klövvilt skulle förbättra möjligheterna att nå målen för dagens förvaltningssystem, anser Johan Frisk.
    Förlängda jakttider på klövvilt skulle förbättra möjligheterna att nå målen för dagens förvaltningssystem, anser Johan Frisk. FOTO: Södra

    Når inte målen

    Den utdragna älgjakten till trots har jägarna ofta svårt att nå älgförvaltningens avskjutningsmål. I Götaland var avskjutningen av älg i fjol runt 85 procent av målet. För tjurar var det över 100 procent men för kor bara runt 75 procent. Och när avskjutningsmålen inte nås ökar älgstammen, och troligen också betesskadorna, på sikt.

    Problemet med viltbetning har diskuterats i decennier, ändå minskar inte skadorna. Markägarna äger jakträtten, kan inte nivån på viltstammarna tolkas som att skogsägarna redan tagit ställning till hur de vill ha balansen mellan vilt och skogsskador?

    Markägaren äger jakträtten och har därmed det yttersta ansvaret för jakten, men jakten är reglerad på olika sätt, vi måste följa de regler som finns och kan inte skjuta mer än tilldelningen. Många vill skjuta mer men har inte ensam rådighet och kan inte bestämma var viltet går. Det här är därför något som måste göras tillsammans av markägare, jägare och myndigheter, säger Johan Frisk och fortsätter:

    – Jag jagar själv i ett område som drabbades hårt av stormen Gudrun och där minskar fodertillgången nu snabbt när hyggena växer upp. Det är tufft som jägare att konstatera att man inte kan ha lika mycket vilt som tidigare, men då mår varken viltet eller skogen bra. Det är som för en lantbrukare: Du kan inte ha fler djur i lagårn än du har foder till.

    Läs också: ”Tillsätt en haverikommission för betesskadorna”

    Om rapporten

    Bakom rapporten ”Viltbetesskador i Sverige” står Billerud-Korsnäs, Holmen, LRF Skogsägarna, Mellanskog, Norra Skog, SCA, Skogsindustrierna, Stora Enso, Sveaskog och Södra.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen