Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 19 mars

    Hårt gallrat även i Finland

    För hårda gallringar var det vanligaste felet när finska Skogscentralen utvärderade drivningar.

     För hårda gallringar ökar risken för skogsskador, och försämrar därmed ekonomin. Dessutom tas inte produktionsförmågan till vara samtidigt som andelen massaved ökar. (Arkivbild)
    För hårda gallringar ökar risken för skogsskador, och försämrar därmed ekonomin. Dessutom tas inte produktionsförmågan till vara samtidigt som andelen massaved ökar. (Arkivbild) FOTO: Henrik Dammberg

    När finska Skogscentralen i fjol granskade drivningskvaliteten på 145 poster var det bara 31 procent som bedömdes ha god drivningskvalitet, att jämföra med 53 procent 2018 . Mest anmärkningar hade granskarna i fjol på gallringar. Ungefär en tredjedel av objekten hade gallrats för hårt, och i flera fall hade skogen varit för gles redan före gallring.

    Även i Sverige har både Skogsstyrelsen och Skogsforum tidigare konstaterat att gallringarna ofta både är för hårda och görs för sent.

    I ett pressmeddelande påpekar Skogscentralen att gallringen görs för att förbättra ekonomin i beståndet. Vid för hård gallring blir skogen känslig för skador, till exempel stormar och speciellt om gallringen gjorts för sent, vilket försämrar lönsamheten. För hård gallring innebär samtidigt att markens produktionsförmåga inte tas tillvara och att träd som med tiden kunnat växa till sig till timmer i stället säljs i förtid som massaved.

    ”Bäst gallringsstyrka och därmed det bästa ekonomiska resultatet når man om man följer skogsvårdsrekommendationernas gallringsmodeller”, kommenterar Mikko Korhonen, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral.

    Relaterade artiklar

    Till toppen