Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 10 juli

    Här har älgarna betat på allt

    Västerfärnebo

    – Det började med en katastrof. Nu kan det bli ett fiasko, säger Thomas Claesson, som är allt annat än nöjd med återbeskogningen efter den stora skogsbranden 2014.

    På vissa ställen är det nästan omöjligt att hitta plantor utan betesskador.

     Thomas Claesson, ordförande i Mellanskogs skogsbruksområde i Västmanland, Lennart Westerdahl, Mellanskogs representant i älgförvaltningsgruppen där brandområdet ingår samt skogsägarna Jan Hörnskog och Lars Stolpe.
    Thomas Claesson, ordförande i Mellanskogs skogsbruksområde i Västmanland, Lennart Westerdahl, Mellanskogs representant i älgförvaltningsgruppen där brandområdet ingår samt skogsägarna Jan Hörnskog och Lars Stolpe. FOTO: Mikael Marklund

    – Den här är betesskadad. Och den, den, och den…

    Tillsammans med skogsägarna Jan Hörnskog och Lars Stolpe går Thomas Claesson, ordförande i Mellanskogs skogsbruksområde i Västmanland, och Lennart Westerdahl, Mellanskogs representant i älgförvaltningsgruppen där brandområdet ingår, för att titta på betesskadorna på den nyplanterade skogen i området där den stora skogsbranden drog fram 2014.

    Totalt brann över 13 100 hektar skog upp. 7 700 hektar har avsatts till reservat och ekopark. Resten, cirka 5 400 hektar, ska det fortsätta att bedrivas skogsbruk på. Därför har det planterats främst tall, men också en del gran och björk kommer naturligt där.

    Betestrycket på plantorna har varit högt. Enligt Skogsstyrelsen har 8 procent av tallplantorna färska betesskador och 10 procent skador från tidigare år.

     Det är hart när omöjligt att hitta plantor i det här området som det inte betats på, konstaterar Thomas Claesson.
    Det är hart när omöjligt att hitta plantor i det här området som det inte betats på, konstaterar Thomas Claesson. FOTO: Mikael Marklund

    Men i det område i Västerfärnebo där de två skogsägarna och representanterna från Mellanskog tittar på betesskador är det svårt att hitta någon planta som inte är skadad.

    – Just här är det säkert över 90 procent av den uppväxande skogen som älgarna varit på, säger Thomas Claesson.

    – Men även de genomsnittliga siffrorna är höga. De innebär att hälften av den mängd älgskador som är accepterade redan har nåtts, och det innan skogen nått den nivå på en till fyra meters höjd som gäller för vanlig Äbin-inventering. Det är också då de är som mest attraktiva för älgarna. Om andelen betesskador inte ska överstiga den tolererade nivån måste betesrycket ner rejält.

     Plantor som betats på blir det inget kvalitetstimmer av. Stora summor går till spillo för både den enskilda skogsägaren som samhället i stort, menar Thomas Claesson.
    Plantor som betats på blir det inget kvalitetstimmer av. Stora summor går till spillo för både den enskilda skogsägaren som samhället i stort, menar Thomas Claesson. FOTO: Mikael Marklund

    Han menar att det är två faktorer som ligger bakom de stora betesskadorna.

    Dels att det planterats och frösåtts etappvis för att sprida riskerna vilket inneburit ett extra högt betestryck på de områden som planterats först, dels att varken älgstammen eller det växande antalet hjortar i området tagits ned rejält.

    – Det är ingen fara med att ha ett par år med rejäla avskjutningar. Älgstammen kommer alltid igen. Men betesskadorna kan man inte göra någonting åt, säger Lennart Westerdahl.

     Så länge rallarrosen är i blomstadiet är den attraktivare än tallplantorna, menar Lennart Westerdahl. Men sedan minskar näringsinnehållet i dessa och älgarna byter diet igen.
    Så länge rallarrosen är i blomstadiet är den attraktivare än tallplantorna, menar Lennart Westerdahl. Men sedan minskar näringsinnehållet i dessa och älgarna byter diet igen. FOTO: Mikael Marklund

    Plantorna som älgarna har varit på kommer det inte att bli några timmerstockar av när de vuxit färdigt. De blir i stället till massa eller energived vilket kommer att innebära förluster – inte bara för den enskilda skogsägaren, utan även för samhället som helhet på grund av förlorade förädlingsvärden till exempel, menar Thomas Claesson.

    Han tycker att skogsägare där det brunnit inte ska upprepa samma misstag:

    – Prata med älgskötselområdet för att få ned djurstammen rejält några år. När beståndet sedan är uppe och tallen är över fyra meter innebär allt löv som kommer under en stor foderpotential och då kan älgarna få växa i antal igen.

    Av de 100 hektar skog som Jan Hörnskog äger förstördes 95 procent i den stora skogsbranden 2014. Han har lagt ned omkring en halv miljon kronor på att plantera ny skog.

     Enligt Skogsstyrelsen har 8 procent av tallplantorna färska betesskador och 10 procent skador från tidigare år. Men de lokala variationerna är stora.
    Enligt Skogsstyrelsen har 8 procent av tallplantorna färska betesskador och 10 procent skador från tidigare år. Men de lokala variationerna är stora. FOTO: Mikael Marklund

    Hur stor andel är skadad?

    – Det vill jag inte ha reda på. Men jag tänker inte göra några omplanteringar. Det får bli som det blir. Och vad säger att de nya plantorna skulle klara sig i så fall?

    Hade det sett annorlunda ut här om älgstammen hållits nere?

    – Absolut. Varje älg äter omkring 7 kilo varje dag i genomsnitt. Det blir en hel del plantor som det tuggas på då, säger Lennart Westerdahl.

    – Det här riskerar bli kännbara ekonomiska förluster inte bara för markägarna, utan även för staten och samhället som förlorar förädlingsvärdet när kvalitetstimmer blir mindre förädlade produkter. Staten har beslutat att älgstammen ska vara i balans med betesresurserna, vilket mäts genom skadeinventeringen. Här har den lokala älgförvaltningen i Västmanland en stor utmaning, och inte minst länsstyrelsen, säger Thomas Claesson.

    Nathalie Kindbladh är vilthandläggare på Länsstyrelsen:

    – Det övergripande målet på max fem procent skador gäller även brandområdet. Men länsstyrelsen sätter bara övergripande mål och riktlinjer. Grundjobbet gör förvaltnings- och skötselområdena.

    Fotnot: I tv-inslaget här ovan förekommer en uppgift om att älg inte jagas inom den del av brandområdet som är naturreservat. Denna uppgift tillbakavisas av länsstyrelsen i Västmanland. Enligt Alf Ericson, förvaltare vid länsstyrelsens avdelning för naturvård, är jakt tillåten inom hela reservatet och länsstyrelsen har jakträttsupplåtelser med flera jaktlag. Klövviltsjakt är tillåten i samtliga naturreservat i Västmanland.

     Lars Stolpe äger 160 hektar skog. 150 brann upp i den stora skogsbranden 2014. Han har återplanterat det mesta med tall men också lite gran och 1 000 lärkplantor. Den här har hittills klarat sig utan betesskador.
    Lars Stolpe äger 160 hektar skog. 150 brann upp i den stora skogsbranden 2014. Han har återplanterat det mesta med tall men också lite gran och 1 000 lärkplantor. Den här har hittills klarat sig utan betesskador. FOTO: Mikael Marklund

    Branden i Västmanland

    • Branden utbröt 31 juli 2014 på ett kalhygge i nordöstra Surahammars kommun. Totalt eldhärjades 13 000 hektar. 1,4 miljoner skogskubikmeter skadades, 1 000 personer och cirka 1 400 tamboskap evakuerades. En person fick sätta livet till och en annan blev svårt brännskadad.

    • Totalkostnaderna för släckningsarbetet och alla skador beräknas till minst en miljard kronor. Först i april året efter slocknade den sista glöden.

    • I december 2019 slog tingsrätten i Västmanland fast att det var ett entreprenadbolag som körde markberedare i området som orsakat branden. Skogskoncernen som beställde arbetet friades helt. Såväl försvaret som åklagaren har överklagat till Svea hovrätt som har beviljat prövningstillstånd.

    Källa: ATL

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen