Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 4 maj

    Här blir tallen 30 meter på 25 år

    PIET RETIEF, SYDAFRIKA

    Sydafrikas snabbväxande tallplanteringar kritiseras för hög vattenförbrukning och fattig monokultur. Den som brukar skog måste betala en vattenskatt per hektar. Därför minskar arealen skog i landet och skogsbolagen söker sig till andra länder.

    På det skogrika höglandet i gränstrakterna mellan Sydafrika och Swaziland står träden i raka rader. Förmannen Dolos Uys på skogsbolaget TWK kliver ur bilen och går fram till några ungtallar som redan är över fyra meter höga, trots att de planterades för bara tre år sedan.

    – Det växer bra här. Vi avverkar tallarna vid 25 års ålder ungefär. Då är de över 30 meter höga och har en diameter på minst 50 centimeter, säger Dolos Uys.

     Sydafrikas skogsnäring hävdar att man bidrar till samhällsekonomin genom att skapa arbetstillfällen och exportinkomster.
    Sydafrikas skogsnäring hävdar att man bidrar till samhällsekonomin genom att skapa arbetstillfällen och exportinkomster. FOTO: Henrik Dammberg
     Agronomiprofessor Mark D Liang anser att vattenskatten är orättvis, eftersom den bara gäller skogsbruket.
    Agronomiprofessor Mark D Liang anser att vattenskatten är orättvis, eftersom den bara gäller skogsbruket. FOTO: Henrik Dammberg

    Vi kör förbi flera grupper av skogsarbetare som slutavverkar, röjer och planterar på TWK:s marker. Här har det bedrivits plantageskogsbruk sedan början av 1900-talet, främst på tall av arten Pinus patula som hämtats från Mexiko.

    – När det är varmt och det har regnat kan man bokstavligt talat höra hur träden växer. Det är ett svagt knäppande ljud. Tyvärr har vi inte en chans att höra något nu. Det är för torrt, säger Dolos Uys.

     Planteringen sker manuellt. Genom slangarna kommer en dos av fukt och näring till plantan.
    Planteringen sker manuellt. Genom slangarna kommer en dos av fukt och näring till plantan. FOTO: Henrik Dammberg
     Yhabani Khumalo arbetar för TWK i Swaziland. När den sydafrikanska staten inte ger fler planteringstillstånd satsar flera skogsbolag på att växa i grannländerna.
    Yhabani Khumalo arbetar för TWK i Swaziland. När den sydafrikanska staten inte ger fler planteringstillstånd satsar flera skogsbolag på att växa i grannländerna. FOTO: Henrik Dammberg

    Han förklarar att tillväxtljuden framför allt gäller akacia och eukalyptus, två främmande arter med ursprung i Australien som också odlas här. De slutavverkas vid 10-20 års ålder, blir massaved och exporteras till Kina, där de blir förpackningar.

    Men det vanligaste trädslaget är tall, som bearbetas vid sågverk och sedan används för byggnation. Att en del årsringar är över 1,5 centimeter är inget problem eftersom hållfastheten för arten Pinus patula inte påverkas så mycket av årsringstjockleken.

     Sydafrikas skogsnäring hävdar att man bidrar till samhällsekonomin genom att skapa arbetstillfällen och exportinkomster.
    Sydafrikas skogsnäring hävdar att man bidrar till samhällsekonomin genom att skapa arbetstillfällen och exportinkomster. FOTO: Henrik Dammberg
     På 25 år hinner stammarna få en imponerande omkrets.
    På 25 år hinner stammarna få en imponerande omkrets. FOTO: Henrik Dammberg

    Åsikterna om tallplanteringarna går isär. Somliga betonar att timmer- och massaproduktion ger viktiga arbetstillfällen och exportinkomster för landet. Kritiker däremot menar att plantagerna kräver alltför stora mängder vatten, som är en bristvara i södra Afrika och som borde gå till matproduktion.

    – Jag tror att vattenförbrukningens påverkan är ganska liten. Om man ser till samhällets ekonomiska vinst med skogsbruket vore det vettigare att tillåta mer skogsbruk, säger Pieter van Schalkwyk, processchef på TWK.

     Tallarna är av arten Pinus patula, med ursprung i Mexiko. Många årsringar är 1,5 centimeter tjocka.
    Tallarna är av arten Pinus patula, med ursprung i Mexiko. Många årsringar är 1,5 centimeter tjocka. FOTO: Henrik Dammberg
     Sydafrikas skogsnäring hävdar att man bidrar till samhällsekonomin genom att skapa arbetstillfällen och exportinkomster.
    Sydafrikas skogsnäring hävdar att man bidrar till samhällsekonomin genom att skapa arbetstillfällen och exportinkomster. FOTO: Henrik Dammberg

    Han berättar att den som har skog måste betala en vattenskatt per hektar, som beräknas utifrån nederbörd. Nivån på skatten är beskedlig, men många befarar att den kan komma att höjas och den har fått en del skogsbrukare att ställa om till exempelvis avokadoodling. Arealen skogsmark minskar därför i Sydafrika idag.

    – Låt lantbrukets alla delar betala denna skatt utifrån faktisk förbrukning. Plantageskogsbruket är en sorts odling som bör likställas med annat jordbruk, säger Mark D Liang, agronomiprofessor vid universitetet i Pietermaritzburg.

     Faran för skogsbrand är påhängande i det torra södra Afrika. På detta sätt förvarnas TWK:s anställda om risken.
    Faran för skogsbrand är påhängande i det torra södra Afrika. På detta sätt förvarnas TWK:s anställda om risken. FOTO: Henrik Dammberg
     Tallarna sågas till konstruktionsvirke. Trots årsringar på 1,5 centimeter har det mycket hållfasta egenskaper.
    Tallarna sågas till konstruktionsvirke. Trots årsringar på 1,5 centimeter har det mycket hållfasta egenskaper. FOTO: Henrik Dammberg

    Sydafrikas regering verkar lyssna mer till de kritiker som påpekar att tallodlingarna bildar en fattig monokultur. Få tror att plantageskogsbruket i Sydafrika kan växa inom överskådlig tid. Därför arbetar TWK på att expandera i andra afrikanska länder som har färre regleringar för skogsbruket.

    – Vi expanderar mycket i kungadömet Swaziland och vi tittar på Mocambique. Kanske också på Zimbabwe på lång sikt även om det är för politiskt instabilt där i dag, säger Pieter van Schalkwyk.

     Tallarna sågas till konstruktionsvirke. Trots årsringar på 1,5 centimeter har det mycket hållfasta egenskaper.
    Tallarna sågas till konstruktionsvirke. Trots årsringar på 1,5 centimeter har det mycket hållfasta egenskaper. FOTO: Henrik Dammberg
     Skogsplanteringarna täcker drygt en procent av Sydafrikas yta, vilket nästan motsvarar Västergötlands storlek.
    Skogsplanteringarna täcker drygt en procent av Sydafrikas yta, vilket nästan motsvarar Västergötlands storlek. FOTO: Henrik Dammberg

    Skogsbruk i Sydafrika

    Staten ger tillstånd för plantageskogsbruk på drygt en procent av Sydafrikas yta. Det motsvarar knappt Västergötlands storlek. 0,5 procent av landets areal är urskog.

    Den planterade skogen består nästan uteslutande av importerade arter. 50 procent är tall, mestadels av arten Pinus patula med ursprung i Mexiko. 43 procent är eukalyptus och sju procent akacia.

     Dolos Uys från skogsbolaget TWK vid en tallplantering.
    Dolos Uys från skogsbolaget TWK vid en tallplantering. FOTO: Henrik Dammberg

     Sydafrikas skogsnäring hävdar att man bidrar till samhällsekonomin genom att skapa arbetstillfällen och exportinkomster.
    Sydafrikas skogsnäring hävdar att man bidrar till samhällsekonomin genom att skapa arbetstillfällen och exportinkomster. FOTO: Henrik Dammberg

    Under 2017 producerades 18,3 miljoner m3 rundvirke i Sydafrika. 68 procent blev massaved, 26 procent sågat konstruktionsvirke och fyra procent osågat konstruktionsvirke för bland annat gruvindustrin.

     Kritikerna menar att tallplanteringarna bildar en monokultur med alltför fattig undervegetation.
    Kritikerna menar att tallplanteringarna bildar en monokultur med alltför fattig undervegetation. FOTO: Henrik Dammberg
     Peter van Schalkwyk arbetar som processchef på TWK Agri, ett av Sydafrikas tio största skogsbolag.
    Peter van Schalkwyk arbetar som processchef på TWK Agri, ett av Sydafrikas tio största skogsbolag. FOTO: Henrik Dammberg

    Relaterade artiklar

    Till toppen