Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 11 november

    ”Handlar om hur regeringen styr sina myndigheter”

    En ny rapport från Lunds Universitet kritiserar Skogsstyrelsen hantering av artskyddet.

    – Vi hade inte kunnat göra på annat sätt, säger generaldirektör Herman Sundqvist.

    En ny rapport och debattartikel ger skarp kritik till Skogsstyrelsens hantering av artskyddet.

    Enligt rapporten från Lunds Universitet ändrade myndigheten 2016 på eget bevåg tillämpningen av artskyddsförordningen på ett sätt som konsekvent är till nackdel för enskilda skogsbrukare. Kursändringen saknar också stöd i rättskällor, och motivet skulle kunna vara att myndigheten velat gynna interna mål eller ett utslag av så kallad grön myndighetsaktivism, skriver författarna.

    Började tillämpa

    Men Herman Sundqvist, generaldirektör för Skogsstyrelsen sedan 2016, avfärdar rapportens hypoteser om myndighetsaktivism eller försök att gynna interna mål.

    – 2016 tillämpades inte artskyddsförordningen, och själv kan jag tycka det är märkligt att vi inte fått mer kritik för det. Samtidigt fanns ett hårt tryck att vi skulle göra det, och som myndighet är vi skyldiga att tillämpa de regelverk som finns. Därför hade Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket redan påbörjat en grundlig utredning och riktlinjerna för tillämpningen beslutades gemensamt av bägge myndigheter (se faktaruta).

     ”Domstolarna har givit oss rätt om vår tillämpning, sen finns det olika uppfattningar runt rätten till ersättning”, säger generaldirektör Herman Sundqvist.
    ”Domstolarna har givit oss rätt om vår tillämpning, sen finns det olika uppfattningar runt rätten till ersättning”, säger generaldirektör Herman Sundqvist. FOTO: Skogsstyrelsen

    Så genom att gå från ingen tillämpning till att faktiskt börja tillämpa förordningen kan man säga att det blev en kursändring.

    Begärde utredning

    Men eftersom förordningen var otydlig begärde de två myndigheterna samtidigt att den skulle utredas. Och de var inte först med att konstatera att förordningen var problematisk. Redan tidigare hade Sverige fått kritik från EU-kommissionen för dålig implementering av artskyddet. 2014 antog riksdagen en alliansproposition om att förordningen skulle utredas efter att både myndigheter, näringsliv och miljöorganisationer under några år påtalat behovet av ändringar och uppdatering. Men den utredningen genomfördes aldrig. Först i våras utfärdades direktiv för en utredning.

    – Vi kan inte sitta på händerna och invänta ett besked från regeringen, utan måste gå vidare med tillämpningen. Om det kommer överklaganden prövas de i domstol. Då får vi vägledning till fortsatt tillämpning, det är den vägen som står till buds för en myndighet, säger Herman Sundqvist.

    Han avfärdar också att det skulle saknas stöd i lagen för Skogsstyrelsens tillämpning.

    – Där det har prövats i domstol har de kommit till en annan slutsats. De har gett oss rätt om vår tillämpning, sen finns det olika uppfattningar runt rätten till ersättning, säger han.

    Styrning av myndigheter

    Mellan 2009 och 2015 var Monika Stridsman generaldirektör för Skogsstyrelsen. Hon delar Herman Sundqvists uppfattning om bakgrunden.

     ”Det handlar om hur regeringen väljer att styra sina myndigheter, hur de skiljer på politik och tillämpning”, säger Monika Stridsman som var generaldirektör för Skogsstyrelsen mellan 2009 och 2015.
    ”Det handlar om hur regeringen väljer att styra sina myndigheter, hur de skiljer på politik och tillämpning”, säger Monika Stridsman som var generaldirektör för Skogsstyrelsen mellan 2009 och 2015. FOTO: Birgitta Sennerdal

    – Det fanns hela tiden ett stort tryck att börja tillämpa förordningen, och det började vi också med. Bästa sättet att få klarhet om något är oklart är att fatta ett beslut, det kan överklagas och sen prövas, det är en grundbult i svenskt förvaltningssystem, säger hon.

    – Jag tillträdde under alliansregeringen och då var det tydligt att otydligheter och avvägningar skulle lyftas. Det ändrades med den rödgröna regeringen, och fler avvägningar las på myndigheterna.

    – Det handlar om hur regeringen väljer att styra sina myndigheter, hur de skiljer på politik och tillämpning, och det kan vara olika för olika regeringar.

    Fotnot: Rapporten ”Konflikterna i skogen – en analys av regelkonflikter och myndighetsagerande” har skrivits av Anna Treschow, Ingemar Bengtsson, Eric Norén och Malin Sjöstrand med finansiering från Södras forskningsstiftelse. Anna Treschow arbetar som rättspolitisk expert hos LRF och är skogsägare. Även Ingemar Bengtsson är skogsägare.

    Artskyddsförordningen

    1979: EU antar fågeldirektivet.

    1992: EU antar Art- och habitatdirektivet.

    1995: Sveriges inträde i EU innebär att EU:s direktiv ska omvandlas till svensk lagstiftning.

    2001: Efter kritik från EU-kommissionen gör Sverige flera ändringar i lagstiftningen för skydd av arter.

    2008: Nuvarande artskyddsförordning införs och omfattar fågeldirektivet, art- och habitatdirektivet samt svenska fridlysningsregler.

    Juni 2014: Riksdagen antar en proposition om att artskyddsförordningen ska utredas. Men några direktiv utfärdas aldrig, och ingen utredare tillsätts.

    Oktober 2015: I en utvärdering av miljömålen kommer Naturvårdsverket till slutsatsen att artskyddslagstiftningen behöver utredas.

    Juni 2016: Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket beslutar om gemensamma riktlinjer för artskyddsärenden. Samtidigt begär de att regeringen utreder om artskyddsförordningen är ”tillämpbar, effektiv och rättssäker”.

    Maj 2018: Regeringen lovar att se över artskyddsförordningen, men utfärdar inga direktiv.

    Januari 2019: Enligt januariöverenskommelsen ska artskyddsförordningen ses över.

    Maj 2020: Regeringen lämnar direktiv till en utredning av artskyddsförordningen och Lars Tysklind utses till utredare. Uppdraget ska redovisas i maj 2021.

    Relaterade artiklar

    Till toppen