Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 4 februari

    Hägn ska skydda tallodlingen mot vilt

    Vedum.

    Till en kostnad av 120 000 kronor har ett hygge på sex hektar hägnats in i Vedum.

    Här stod rötskadad gran. I vår ska tall planteras utom räckhåll för viltet.

    – Det är ett ekonomiskt risktagande, men det gäller att tro på idén, säger Jonas Larsson, Sydved.

     Om några månader sätts 14 000 tallplantor i hägnet i Vedum. Jonas Larsson, Sydved, tror att investeringen kan ge en skälig ränta på sikt. Men det krävs att pengarna kan avvaras under lång tid.
    Om några månader sätts 14 000 tallplantor i hägnet i Vedum. Jonas Larsson, Sydved, tror att investeringen kan ge en skälig ränta på sikt. Men det krävs att pengarna kan avvaras under lång tid. FOTO: Eva Westin

    Rangeltorps egendom ligger utanför Vara. Till gården hör 130 hektar skog, mestadels gran. Skogen sköts av Sydved i samråd med ägaren, Mats Odarström, som bor i Skåne.

    Efter att ha avverkat rötskadad gran började Jonas Larsson och Mats Odarström fundera på hur marken bäst används i framtiden.

    – På grund av att skogen mådde dåligt och var i sådant skick blev resultatet sämre än normalt. Det kändes dumt att gå in i samma fålla igen, säger Jonas Larsson.

    Dessutom, påpekar han, finns rottickan kvar i jorden i 30 år, vilket ger ytterligare skäl att välja ett annat trädslag än gran.

    Sandig och torr mark

    Marken är sandig, torr och icke vattenhållande. Den passar utmärkt för tall, men trycket från klövvilt är hårt. Omkringliggande skogar består av gran.

    – Finns det då en tall-oas i granlandskapet blir det smaskens. Viltet söker sig hit, säger Jonas Larsson.

    Lösningen blev att uppföra ett hägn. Där ska 14 000 tallplantor sättas i vår, en tall på fyra kvadratmeter.

    Nätet är två meter högt och stolparna tre meter långa. Den totala kostnaden landar på cirka 120 000 kronor, alltså 20 000 kronor per hektar.

     Hägnet har byggts av impregnerade stolpar, 8 centimeter i diameter. Nätet är två meter högt. I den övre kanten sitter ett vitt elband, utan ström. Det är ett markeringsband som gör att älgen upptäcker det annars mörka nätet.
    Hägnet har byggts av impregnerade stolpar, 8 centimeter i diameter. Nätet är två meter högt. I den övre kanten sitter ett vitt elband, utan ström. Det är ett markeringsband som gör att älgen upptäcker det annars mörka nätet. FOTO: Eva Westin

    Alternativet, som Jonas Larsson ser det, hade varit att spruta med viltskyddsmedel.

    – Men det kostar en krona per planta och år. Ska du göra det i 10-15 år så plockar det också till, säger han.

    Ska återanvändas

    Tanken är att hägnet ska stå kvar i 15-20 år för att sedan tas ned och återanvändas.

    – Vi har hägnat lärk här under min fars tid och det ska vi återanvända framöver, säger Mats Odarström.

    Han ser hägnet som en försäkring.

    – Jag vill att skogen ska få stå i fred. Det är långsiktigt. Det är ju om ett par generationer man kan skörda det här, säger Mats Odarström.

     Alfrida krävde sitt offer. Jonas Larsson tar sig en titt på det nedrivna stängslet.
    Alfrida krävde sitt offer. Jonas Larsson tar sig en titt på det nedrivna stängslet. FOTO: Eva Westin

    Han är medveten om att det inte finns någon garanti för att inhägnaden är en bra investering. Men Jonas Larsson tror på projektet.

    – Vi har haft en längre period av förgraning och en minskad utveckling av nya tallbestånd. Blir tallen en bristvara kan det vara rätt att investera en peng i detta, säger han.

    Så mycket kostar hägnet

    Nät, impregnerade stolpar och uppsättningsarbete kostade 98 kronor löpmetern. Hägnet är 1080 meter.

    Grävmaskinsjobb för att jämna ut marken under stängslet tog 23 timmar á 700 kronor. Slutsumman blev 121 940 kronor.

    En bidragande orsak till att valet föll på att låta inhägna en tallplantering är att marken inte lämpar sig för gran. En stor del av granen som avverkades på området var rötskadad och blev massaved istället för timmer. På den delen av virkesfångsten halverades intäkten, enligt Jonas Larsson.

    Relaterade artiklar

    Till toppen