Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 15 maj 2015

    Gudrunhyggen – ingen kolbomb

    Trots rädsla att kolutsläppen från hyggena efter stormen Gudrun skulle bli höga och långvariga kan forskare konstatera att ungskogarna åter har börjat binda kol.

    Efter stormen Gudruns framfart.
    Efter stormen Gudruns framfart.

    Efter stormen Gudrun varnades det för en "kolbomb" från de nya hyggena. En effekt som skulle vara mellan 15 och 20 år. Men forskare vid Linnéuniversitetet och SLU har mätt kolavgivning och kolinlagring vid Södras fastighet Toftaholm där 500 hektar skog blåste ned.

    – Orosmolnen som initialt målades upp blev inte besannade. Redan efter 8 år nåddes brytpunkten. Hyggena frigör inte längre kol utan har sedan ett par år övergått till att vara kolsänka, berättar professor Johan Bergh vid institutionen för skog och träteknik på Linnéuniversitetet för tidningen Skogen.

    Kolupptag

    Förenklat frigörs koldioxid där skog avverkats eller blåst ned. Utsläppen minskar när markväxtligheten och skogsplantorna ökar. När kolinlagringen ökar nås brytpunkten när kolavgivningen övergår i kolupptag.

    Utsläppet av koldioxid har varit cirka 80 ton per hektar, men efter fem år sågs en tydlig årsvariation av utsläpp och upptag.

     

    LÄS MER: I januari var det 10 år sedan stormen Gudrun drog fram

    Relaterade artiklar

    Till toppen