Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 1 april

    Unikt gränsprojekt styr upp digitala fastighetskartor

    Orsa.

    Mellan 2017 och 2022 pågår ett projekt i Orsa kommun där ett nytt arbetssätt testas för att se till att kartor och gränser i terrängen stämmer överens. Projektet omfattar nästan hela Orsa kommun och går i mål i slutet av 2021.

     Staffan Larsson, Skogsstyrelsen och Marcus Larsson som delar sin tid som projektledare för Orsa Besparingsskog och Skogsstyrelsen.
    Staffan Larsson, Skogsstyrelsen och Marcus Larsson som delar sin tid som projektledare för Orsa Besparingsskog och Skogsstyrelsen. FOTO: Mari Nälsén

    Att kartor i moderna hjälpmedel såsom GPS och i databaser inte stämmer överens med verkliga gränser i skogen är inget nytt, det ser likadant ut i hela landet.

    – I snitt ligger gränserna i skogen tio meter fel, säger Marcus Larsson, projektledare för Orsaprojektet.

    I Dalarna är det extra besvärligt eftersom skiftena är många, smala och långa. Det var därför som Marcus Larsson på Skogsstyrelsen kom på idén att låta arbetslösa och nyanlända leta gränser och skapa meningsfull sysselsättning. Tillfälligtvis fanns möjligheten att söka pengar från landsbygdsprogrammet. Efter ett telefonsamtal stod det klart att Orsa besparingsskog var intresserade att stå som projektägare.

    Totalt sett kostar projektet 12,2 miljoner kronor varav 70 procent finansieras av landsbygdsprogrammet och den andra delen av Orsa Besparingsskog. Länsstyrelsen och LRF är parter i projektet medan arbetet med att leta och mäta gränser utförs av Skogsstyrelsen och Lantmäteriet.

    Under barmarkssäsongen i tre år har långtidsarbetslösa och nyanlända utbildats för att leta gränser. Samir Alhalabieh har jobbat två säsonger.

    – Jag var fruktansvärt rädd. Jag hade hört att den svenska skogen var full av farliga vilda djur som björnar och att det fanns giftormar och insekter.

     Samir Alhalabieh har arbetat med gränsprojektet i två säsonger.
    Samir Alhalabieh har arbetat med gränsprojektet i två säsonger. FOTO: Mari Nälsén

    Han säger att projektet lyckat, inte bara för att de fick ordning på gränserna utan även för den personliga resan för honom.

    – I dag är skogen en plats dit jag ofta tar mig för att plocka svamp och bär. För mig gjorde projektet att jag blev en del av det svenska samhället, säger han.

    Det de 43 fältarbetarna gjort är att utifrån kartpunkter från Lantmäteriet leta upp dem i terrängen.

    – Vi har hittat mellan 30 och 40 procent av punkterna, berättar Staffan Larsson som är Skogsstyrelsens samordnare gentemot fältarbetarna. Det kanske låter lite men det är fullt tillräckligt.

     Fältpersonalen har arbetat med att tydligt märka upp gränserna.
    Fältpersonalen har arbetat med att tydligt märka upp gränserna. FOTO: Mari Nälsén

    ”Markägarna vet men kartan visar fel”

    Att det var nödvändigt bevisades flera gånger, ibland låg hela skiften förskjutna. Bland annat i Lisselhed i Orsas södra delar.

    – Här ligger punkterna mellan 50 och 60 meter från gränserna på kartan, visar och berättar Staffan Larsson.

    Markägaren visste hela tiden var hans gräns gick men inte att kartan visade annat.

    – Det är ofta så, markägarna vet men kartan visar fel. Det går bra fram till att marken säljs eller skiftas och nya ägaren inte har koll på sina rösen, säger Staffan Larsson.

     Åke Hansson, Staffan Larsson och Marcus Larsson står på den gräns kartan visar, den fysiska och lagligt gällande ligger 60 meter längre bak där storskogen tar vid.
    Åke Hansson, Staffan Larsson och Marcus Larsson står på den gräns kartan visar, den fysiska och lagligt gällande ligger 60 meter längre bak där storskogen tar vid. FOTO: Mari Nälsén

    Fältarbetet avslutades hösten 2019 och nu arbetar Lantmäteriet med att mäta in alla gränspunkter. Det ska vara klart i slutet av 2021. Efter det ska Lantmäteriet rita nya registerkartor, ett omfattande arbete som inte ingår i projektet.

    Marcus Larsson poängterar att gränsprojektet inte är en fastighetsbestämning utan att ett sätt för att få alla gränser rätt på kartan.

    Det är första projektet i sitt slag. Är det något fler borde ta efter?

    – Absolut! Problemet finns i hela Sverige och skulle leda till stora samhällsbesparingar och mer rationellt arbete för Lantmäteriet och alla infrastrukturprojekt, säger Marcus Larsson.

     I Lisselhed visar de gula prickarna var punkterna finns och de gröna linjerna var den felaktiga gränsen är ritad. Notera också den förskjutna gränsen på avdelningen intill som ser ut att gå mitt i beståndet.
    I Lisselhed visar de gula prickarna var punkterna finns och de gröna linjerna var den felaktiga gränsen är ritad. Notera också den förskjutna gränsen på avdelningen intill som ser ut att gå mitt i beståndet. FOTO: Skogsstyrelsen Nälsé

    Gränsprojektet Orsa

    Pågår 2017-2022

    Projektägare: Orsa besparingsskog

    övriga parter: Skogsstyrelsen och Lantmäteriet

    Omfattar 90 000 hektar varav cirka 70 000 är produktiv skogsmark

    Totalt 12,2 miljoner kronor varav cirka 8,5 miljoner är stöd från Landsbygdsprogrammet

    Fakta: Kartgränser och verkliga gränser

    Det är lätt att tro att en gräns på en karta är det som är rätt men så är det inte och därför finns det en fara för markägare att lita på en karta eller GPS när det ska byggas eller göra åtgärder i skogen.

    Det här beror på att olika metoder använts och under en lång tid varför det på digitala kartor visat i medeltal fel med tio meter även om det naturligtvis finns kartbilder där gränsen ligger rätt på centimetern. Enligt svensk lag är det fysiska gränsmärket på marken som gäller och inte linjen på en karta.

    Källa: Lantmäteriet

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen