Granens överlägsenhet ifrågasätts

I en ny doktorsavhandling från SLU har Oscar Nilsson jämfört etablering och tillväxt för tall och gran. Bland annat har han utvärderat ett nästan 60-årigt försök i Främlingshem, strax utanför Gävle, som ställer vedertagna uppfattningar på ända.

– Det är ett jämförande försök med tall och gran där tallen har producerat mer än dubbelt så mycket som granen. I försöket är tallens löpande tillväxt fortfarande mycket högre granens, så det finns anledning att ifrågasätta att granen skulle ha överlägsen produktionsförmåga, säger Oscar Nilsson.

Tallen överlägsen

Bedömt på ståndortsegenskaper har marken i Främlingshem ett ståndortsindex på G26/T24, och vilket trädslag som passar bäst är inte helt självklart. Med facit i hand var tallen överlägsen och ståndortsindex har mätts till G24/T28.

Enligt en tidigare studie producerar tall cirka 60 procent så mycket som gran i södra Sverige medan tillväxten är ungefär lika i norr. Men det baseras på utvärderingar av Rikskogstaxeringens provytor där beståndens historik är okänd. Därför är det svårt att avgöra vad som är en effekt av skötseln.

– Trots att gran och tall tillsammans står för 80 procent av virkesförrådet i Sverige finns väldigt få försök där trädslagen jämförts på samma mark. Det finns inte heller någon kunskap om tillväxtförluster för gran på torra, magra marker, där det kan vara svårt att plantera tall på grund av betesproblematiken. Om tall växer bättre på mellanmarker så kanske hela konceptet med tall- och granmarker borde ses över, säger Oscar Nilsson.

Få jämförelser

Tumregeln är att gran passar bäst på bördig och fuktig mark medan tall är bättre på magra och torra marker. Men större delen av skogsmarken finns någonstans däremellan, och vad som egentligen är det bästa valet där finns alltså få försök som visar. Även på bördiga och magra marker finns bara ett fåtal jämförande försök av tillväxten.

I sin avhandling har Oscar Nilsson även undersökt orsakerna till att tallen är så snabb i starten som planta medan granen kommer i gång långsammare.

– Tallplantorna är mycket bättre på att ta upp kväve, även i riktigt mager mark. I planteringar där vi tagit bort allt organiskt material klarade sig tallen bra medan granen verkligen led. Ur tillväxtsynpunkt bör gran därför planteras så att rötterna snabbt når ut till det näringsrika organiska materialet, säger han.

Tillväxtstudie Främlingshem

Anlagt 1961. Tre beståndstyper röjdes fram ur ett några år gammalt frösått bestånd: Enbart gran, enbart tall samt en blandskog med hälften av varje.

57 år efter sådd hade tallbestånden producerat cirka 350 kubikmeter per hektar, granbestånden cirka 160 kubikmeter per hektar och blandskogen runt 290 kubikmeter per hektar, varav cirka 80 procent var tall.

Baserat på ståndortsegenskaper har marken ett ståndortsindex på G26/T24, men mätt på den faktiska tillväxten är ståndortsindex G24/T28.