Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 18 mars

    Granen viktigast för den biologiska mångfalden

    Granen är det svenska trädslag som flest arter är beroende av. Det visar ny forskning från SLU.

     Granen är inte bara Sveriges vanligaste trädslag utan även det som är viktig värdväxt för störst antal andra arter. Fast då främst som död ved.
    Granen är inte bara Sveriges vanligaste trädslag utan även det som är viktig värdväxt för störst antal andra arter. Fast då främst som död ved. FOTO: Mostphotos

    I Sverige finns relativt få olika trädslag men de som finns utgör ryggraden för landets biologiska mångfald. Det konstaterar Artdatabanken vid SLU i en ny rapport om trädens och andra vedartade växters betydelse som värdar för andra arter.

    Andra växter, svampar och ryggradslösa djur är beroende av olika trädslag för sin fortlevnad, och de flesta arter som har träd som värdar förekommer bara på ett eller ett fåtal trädslag. Och det svenska trädslag som är populärast hos de andra organismerna är granen, som är en viktig värdväxt för hela 1 100 olika arter.

    Tallen tvåa

    Annars är ju eken känd som ett trädslag som är viktig för många arter. Men i Artdatabankens sammanställning kommer ek först på tredje plats som viktig värdväxt för 880 olika arter. På andra plats hamnar tallen med 920 arter.

    Gran är Sveriges vanligaste trädslag, och just att den är så utbredd och långlivad är också orsaker till att den är en så viktig värdväxt. Granen är favorit för hundratals svamparter, som blodriska, bombmurkla, rödgul trumpetsvamp, rynkskinn samt för ett hundratal skalbaggar.

    Av de 1 100 arter som har gran som en viktig värdväxt är 375 specialiserade på gran och 114 av dessa är i sin tur rödlistade. Det är framför allt den döda granveden som används som substrat, medan olika lavar är beroende av barken. Utöver de 1 100 arter som har granen som viktig värdväxt nyttjas den också av ytterligare drygt 600 arter.

    Känsligt för skadegörare

    En av Artdatabankens slutsatser är att de svenska ekosystemen är känsliga för invasiva skogsskadegörare. Att så många olika arter är kopplade till relativt få trädslag innebär att effekterna blir stora om något trädslag slås ut. Exempel på det är almsjukan och askskottsjukan som riskerar fortlevnaden för ett hundratal olika arter.

    Relaterade artiklar

    Till toppen