Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 4 februari

    Skogsstyrelsen om knärotsfallet: ”De kunde ha fått dispens”

    Två markägare i Kronobergs län stämmer staten sedan den fridlysta orkidén Knärot stoppat en avverkning. Men markägarna sökte inte om dispens för att få bruka marken, vilket de hade kunnat få, enligt Skogsstyrelsen.

     Knäroten växer i frodig barrskog under sensommaren.
    Knäroten växer i frodig barrskog under sensommaren. FOTO: Per-Olov Eriksson/IBL Bildbyrå

    Knärot är en fridlyst orkidé i Sverige och i höstas hittades växten på ett planerat avverkningsområde i Uppvidinge kommun i Kronobergs län. Skogsstyrelsen stoppade därför avverkningen, och förbudet omfattade ett cirka två hektar stort område.

    Markägarna valde att, med stöd av Södra, stämma staten och kräver ersättning på drygt 500 000 kronor. Södra tolkar rättspraxis som att det finns ett starkt stöd för att markägare ska få ekonomisk kompensation för bland annat uteblivna virkesintäkter. Även Skogsstyrelsen tror att rätten att bruka skogen kommer att väga tungt i rätten.

    – Tidigare liknande domar har noterat att markägaren ofta har rätt till ersättning. Brukanderätten går före och väger tyngre. Det ger en indikation på att brukanderätten värnas i de här fallen, säger Per Taube, handläggare på Skogsstyrelsen till ATL.

    Vilken typ av kompensation erbjöd Skogsstyrelsen markägarna?

    – Vi kunde erbjuda ett naturvårdsavtal i det här fallet. Det skulle innebära att vi arrenderar den här marken under ett visst antal år. Men är förstås stor skillnad på vad vi kan erbjuda i arrende och beloppet som man har i stämningsansökan till staten, säger Per Taube.

    Trots att Knärot är fridlyst i hela landet beskriver Naturvårdsverket att den ”är ganska vanlig i mossrika barrskogar, till exempel i blåbärsgranskog”. Den förekommer i hela landet förutom på kalfjället.

    Kunde ha fått dispens

    Men markägarna hade kunnat ansöka om dispens hos länsstyrelsen för att få rätt att avverka på området trots knäroten, enligt Skogsstyrelsen. I just Kronobergs län finns det flera fall där markägare har fått rätt att bruka skogsmarken trots att den fridlysta orkidén funnits i ett planerat avverkningsområde. Men markägarna gjorde inte någon sådan ansökan.

    – Vi har informerat markägarna om dispensmöjligheten hos länsstyrelsen. Det skulle sannolikt ges dispens för att förstöra växtplatsen, troligen med vissa kompensationsåtgärder som skulle tas med i det beslutet, säger Per Taube.

    Men Södras chefsjurist Mattias Johansson skriver i ett mejl till ATL att en sådan ansökan inte var aktuell.

    ”Skogsstyrelsen har bedömt att det är ett skyddsvärt område. Att söka dispens innebär att det skulle ta lång tid innan markägaren eventuellt får avverka. Om nu staten vill att området skyddas så ska staten även erlägga ersättning för den mark som tas ur bruk”, skriver Mattias Johansson.

     Mattias Johansson, chefsjurist och administrativ direktör på Södra.
    Mattias Johansson, chefsjurist och administrativ direktör på Södra. FOTO: Ola Kjelbye

    Mindre pott för ersättning

    I december röstade riksdagen ja till en M-KD-budget för 2019, vilket för Skogsstyrelsen innebär att 100 miljoner kronor försvinner från en ersättningspott som går till skogsägare som har hög andel nyckelbiotoper på sin mark. Det är en minskning med två tredjedelar. Skogsstyrelsen vill inte kommentera budgeten, och betonar att man som myndighet rättar sig efter politikernas beslut. Men det påverkar möjligheterna att kunna ge markägare ersättning.

    – Hade vi fått en annan budget än den som röstades igenom hade vi haft mer medel för att skydda skog. I vissa fall kan vi lösa in markägaren och ge ersättning. I det här fallet valde man att stämma staten istället, avslutar Per Taube.

    Knärot (Goodyera repens)

    Knärot är fridlyst i hela landet. Det är förbjudet att plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada exemplar av växten. Det är också förbjudet att ta bort eller skada frön eller andra delar av växten.

    Arten står som nära hotad enligt den svenska rödlistan från 2015. Den förekommer i nästan hela landet, förutom på kalfjället. Enligt Naturvårdsverket är den ganska vanlig i mossrika barrskogar, till exempel i blåbärsgranskog. Ofta växer den i mossan på stenar och stenblock.

    Källa: Naturvårdsverket.

    Relaterade artiklar

    Till toppen