Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 5 april 2018

    Studie: Försumbar kostnad för viltskador

    Viltskador kostar skogsägarna 60 öre per kubikmeter timmer och 1,4 kronor per kubikmeter massaved. Det visar en vetenskaplig studie som genomförts vid AB Karl Hedins sågverk i Krylbo.

     Vad kostar det här då? Inte mycket, enligt en ny studie som gjorts vid Karl Hedins sågverk i Krylbo.
    Bild 1/2 Vad kostar det här då? Inte mycket, enligt en ny studie som gjorts vid Karl Hedins sågverk i Krylbo. FOTO: Ulf Aronsson
     Karl Hedin, här med hunden Clay, inser att studien kommer få mothugg, men anser att den är vetenskapligt genomförd och visar att viltskadornas ekonomiska effekter i dag bedöms på fel sätt.
    Bild 2/2 Karl Hedin, här med hunden Clay, inser att studien kommer få mothugg, men anser att den är vetenskapligt genomförd och visar att viltskadornas ekonomiska effekter i dag bedöms på fel sätt. FOTO: Jan-Åke Åkesson

    Som en del av sitt traineeår vid Karl Hedin AB har Jacob Granberg genomfört en vetenskaplig studie av de ekonomiska effekterna av viltskador på virke. För skogsägarna rör det sig om 60 öre per kubikmeter timmer och 1,4 kronor per kubikmeter barrmassaved.

    Låg kostnad

    Sågverket får dessutom en kostnad på 4,1 kronor per kubikmeter sågad fura. I Krylbo, med en årlig produktion på 215 000 kubikmeter och en omsättning på runt en halv miljard, ger det ett intäktsbortfall på 256 500 kronor per år. Som jämförelse är förlusterna från nedklassning på grund av blånad cirka 15 gånger större, 4,1 miljoner kronor per år.

    Studien tar inte hänsyn till eventuellt minskade intäkter på grund av tillväxtförluster, utan enbart som en effekt av nedklassningar på det virke som levereras till industrin.

    Resultaten stämmer också väl överens med en mindre undersökning som gjordes vid sågverket i Krylbo för snart tio år sen.

    Godtycklig nivå

    Karl Hedin själv anser att studien visar att oron för viltskador är kraftigt överdriven. Enligt älgbetesinventeringen är upp till 5 procent färska betesskador en acceptabel nivå. Den nivån är godtyckligt satt, anser han, och föreslår därför en annan modell som kopplar bättre till viltskadornas verkliga framtida ekonomiska effekter:

    ”Gör som vi har gjort. Undersök vilka kostnaderna för viltskadorna är nu i relation till hur stor älgstammen var i förhållande till betesareal när träden var i beteshöjd. Om kostnaderna bedöms vara acceptabla ser vi till att ha samma förhållanden nu som vi hade då, det vill säga en älgstam som har tillräckligt att äta utan att det får någon större betydelse för varken industri eller skogsägare när träden ska skördas och sågas”, säger Karl Hedin i en intervju med Svensk Jakt.

    Mothugg

    Han är väl medveten om att han kommer att få mothugg, bland annat på grund av att han själv har ett stort intresse för älgjakt, men säger till Svensk Jakt:

    ”Många kommer inte att hålla med. Men rapporten finns tillgänglig för granskning och jag ska noga lyssna på den som säger att det finns fel i den. Jag välkomnar dessutom vidare forskning på området”.

    LÄS OCKSÅ: Älgskadorna i Blekinge värst i landetLÄS OCKSÅ: Ingen effekt av ny älgförvaltningLÄS OCKSÅ: Utfordrar älgarna för att minska olyckornaLÄS OCKSÅ: Viltbetning hotar skogen

    Relaterade artiklar

    Till toppen