Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 19 mars

    Forskningsframsteg kan bromsa rotrötan

    Granar som är resistenta mot rotröta växer inte sämre än andra granar, visar ny forskning. Det öppnar för förädling av mer rötresistenta träd.

     Rotröta kostar varje år skogsindustrin 0,5-1 miljard kronor.
    Rotröta kostar varje år skogsindustrin 0,5-1 miljard kronor. FOTO: SLU

    Rotröta på gran, som orsakas av svampen rotticka, ger inkomstbortfall i skogsindustrin på 0,5–1 miljard kronor per år. Det innebär att rotröta på två till fyra år ödelägger lika mycket virke som barkborrarna gjorde i Götaland i fjol.

    Det är också i södra Sverige som angreppen av rotröta är störst. I vissa områden kan så mycket som var femte gran vara angripen, och omfattningen beräknas öka med 20 procent per tioårsperiod. Ett varmare klimat innebär också att rotrötan kan komma att öka norrut framöver.

    Växer lika bra

    Men nu öppnar ny forskning från SLU och Skogforsk för en framtida förädling av träd med högre motståndskraft mot rotröta. Att den naturliga resistensen, precis som andra egenskaper, varierar mellan olika träd har varit känt sedan tidigare. Att det inte bedrivits förädling på resistens mot rotröta beror bland annat på att det inte funnits klara svar på om ökad rötresistens samtidigt innebär sämre tillväxt och vedegenskaper.

    Studien från SLU och Skogforsk visar att rötresistenta träd inte växer långsammare eller har sämre vedegenskaper. Resultaten stöds också av liknande forskning i Norge, berättar Malin Elfstrand som är en av forskarna bakom studien.

    – Det här innebär att rötresistens går att lägga till i existerande förädlingsprogram. Förädlingen kan göras likadant, det är bara att lägga till ett nytt mål. Utifrån resultaten bedömer vi att vi skulle kunna öka motståndskraften mot svampens tillväxt i kärnveden med cirka 50 procent om man väljer ut de absolut bästa träden i förädlingen, säger hon.

     ”Utifrån resultaten bedömer vi att vi skulle kunna öka motståndskraften mot svampens tillväxt i kärnveden med cirka 50 procent”, säger Malin Elfstrand.
    ”Utifrån resultaten bedömer vi att vi skulle kunna öka motståndskraften mot svampens tillväxt i kärnveden med cirka 50 procent”, säger Malin Elfstrand. FOTO: Torbjörn Esping

    Stubbehandling

    Malin Elfstrand har också tidigare identifierat en av de gener som styr motståndskraften mot rotröta, LAR3B.

    – Men det är fler gener inblandade och ju fler vi identifierar desto lättare blir det att hitta de bästa föräldraträden.

    För närvarande är ett motmedel mot spridning av rotröta att behandla stubbar vid avverkning med Rotstop. I södra Sverige görs det regelmässigt vid gallring, men Malin Elfstrand tror att det kan vara en bra idé även vid slutavverkning.

    – Svampen kan sprida sig från stubbarna till plantorna. Det är naturligtvis en ekonomisk faktor, men så många kronor kostar inte stubbehandlimgen, och det borde vara en billig försäkring mot fortsatt spridning, avslutar hon.

    Så gör du för att mota rotrötan:

    Undvik ingrepp i bestånden vid temperaturer över fem grader, då sprids rotrötans sporer via luften. Vid högre temperaturer bör stubbytorna behandlas med Rotstop, ett biologiskt bekämpningsmedel som innehåller pergamentsvamp och stoppar rotrötan.

    Gör breda stickvägar, cirka fyra meter, för att minska skador på kantträdens rötter.

    Risa körstråken för att minska skadorna på rötterna.

    Planera arbetet så att antalet körningar i stickvägen minimeras.

    Källa: Skogforsk

    Relaterade artiklar

    Till toppen