Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 24 november 2005

    Forskare tonar ner stormens koldioxideffekt

    Den stormfällda skogen är inget större problem när det gäller ökad mängd koldioxid till atmosfären.

    – Det som fälldes var ungefär en årsavverkning i Sverige. Om avverkningarna framgent blir lite färre kommer vi att kompensera för det här på nationell basis, säger Mats Olsson, chef för forskningsprogrammet LUSTRA, som forskar på hur skogen kan bidra till att minska nettotillflödet av växthusgaser till atmosfären.

    En ny undersökning visar att stormfällda områden läcker ut mer koldioxid än normalt fällda skogsområden.
    – I den mätningen, som tidningarna refererar till, har man bara mätt avgången av koldioxid från marken. Man har inte mätt tillflödet av kol tillbaka till marken. Därför kan vi inte säga något om hur kolförrådet har förändrats i och med stormen.

    – När skogen blåser ned så ökar avgivningen av koldioxid från marken, jämfört med om man tagit ned skogen på vanligt sätt. Troligen på grund av att marken rörs om och att det ligger kvar mer hyggesrester.

    Enligt Kyotoavtalet ska Sverige minska sitt nettoutsläpp av växthusgaser med fyra procent till 2012. Något som kan bli svårare efter stormen.
    – Det är mest sannolikt att det här är en korttidseffekt. Det tar kanske ett till tre år sen är de ökade utsläppen av koldioxid från stormmarken slut. Det är lättnedbrytbar organisk substans som färska barr och fina rötter som bryts ned och släpper ut koldioxid, men de tar fort slut.

    – I Kyotoavtalet ska vi rapportera nettoförändringen av kol i marken under en femårsperiod. Det kan till och med bli mer kol i marken efter stormen på grund av att det ligger så mycket hyggesrester kvar att det tillför marken nytt kol, säger Mats Olsson.

    Härje Rolfsson

    Relaterade artiklar

    Till toppen