Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 29 oktober 2018

    Forskare rasar mot nya gallringsmallar

    Forskare från Skogforsk ifrågasätter SLU-professorn Urban Nilssons utspel om gallring.

    – Han uppvisar en oroväckande okunskap om gallring och gallringsmallar, säger Staffan Jacobson på Skogforsk.

     Många förstagallringar sker försent, när skogen är så hög att den blir känslig för snö- och stormskador.
    Många förstagallringar sker försent, när skogen är så hög att den blir känslig för snö- och stormskador. FOTO: Sven Tegelmo

    Forskarna är överens om att många förstagallringar sker för sent, med risk för snöbrott och stormskador. Vad forskarna tvistar om är orsaken och vad som bör göras åt problemet.

    Dagens förstagallringar sker sällan inom det rekommenderade fönster som markeras på gallringsmallar.

    Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp har under ledning av professor Urban Nilsson inlett ett arbete för att ta fram nya gallringsrekommendationer som bättre passar dagens inte optimalt skötta skog. Något som han uttalat sig om i ATL.

    Men forskaren på Skogforsk, Staffan Jacobson, ifrågasätter syftet och nyttan med detta.

    – Om man säger att problemet är gallringsmallarna, och att de måste göras om, så tar man bort fokus från de verkliga problemen, säger Staffan Jacobson.

    Dålig röjning stort problem

    Enligt honom finns redan ett modernt flexibelt hjälpmedel vid gallring, verktyget Ingvar, som används och fungerar väl. Verktyget bygger på data från Riksskogstaxeringen, det vill säga data från verkliga bestånd och inte från lyckade försök som SLU hävdat.

    I Ingvar får skogsägaren en rekommendation och kan se konsekvenserna av tidig och sen, samt stark och svag gallring.

     Ut och röj. Nyckeln till lönsamma förstagallringar ligger i ungskogsskötseln, enligt Staffan Jacobson på Skogforsk.
    Ut och röj. Nyckeln till lönsamma förstagallringar ligger i ungskogsskötseln, enligt Staffan Jacobson på Skogforsk. FOTO: Sverker Johansson

    Det verkliga problemet är enligt Staffan dålig röjning och kravet på att förstagallringen ska bära sig ekonomiskt.

    – Att många gallringar görs senare på beror oftast på att undermåliga röjningar gett dålig diameterutveckling i bestånden vilket resulterar i höga avverkningskostnader och mindre andel gagnvirke, säger Staffan Jacobson.

    Han anser att en förstagallring bör betraktas som en skogsvårdsåtgärd som inte måste gå med vinst. En ändamålsenlig förstagallring betalar sig med råge längre fram i beståndets utveckling.

    – Har man en dåligt röjd skog och eller ett bestånd med stora luckor så är det bara att bita i det sura äpplet – förstagallringen blir dyr, och det kan inte nya gallringsmallar trolla bort.

    Vill hitta annan lösning

    Urban Nilsson på SLU underkänner inte verktyget Ingvar, men vill se om det går att hitta en väg där skogsägaren kan förstagallra innan träden blivit 15 meter höga, ta ut så mycket massaved att gallringen bär sig, och samtidigt värna den långsiktiga tillväxten.

    – Skogsägaren vill ha ett netto i gallringen och det får vi acceptera, säger Urban Nilsson.

    – Hur mycket kan man sänka grundytan utan att det blir oacceptabla produktionsförluster? Det är det som är frågan, säger han.

    Staffan Jacobson är mycket skeptisk till projektet, och menar att det finns en uppenbar risk för stora tillväxttapp.

    – Våra rekommenderade nedre gränser är för att man inte ska tappa för mycket i tillväxt. Går man långt under dem, kommer man även att stöta på problem med skogsvårdslagen. Effekterna av för starka uttag kan redan idag lätt åskådliggöras genom att köra fram beståndet i tiden med hjälp av Ingvar, säger han.

    Relaterade artiklar

    Till toppen