Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 30 december

    Förrådet ökar - men skulle kunna öka mer

    Sen 1984 har uttaget per hektar vid avverkning ökat med nästan 40 procent. Men ökningen kunde ha varit ännu större med lättare gallringar, anser Fredrik Reuter på skogsforum.

    FOTO: Henrik Dammberg

    Mellan 1984 och 2015 ökade virkesuttagen per hektar vid slutavverkning i Sverige från 180 till 260 kubikmeter per hektar, eller motsvarande 38 procent. Men enligt Fredrik Reuter på Skogsforum skulle ökningen kunnat vara ännu större med lättare gallringar.

    – Gallringsuttaget är för högt. I förstagallring i Götaland har uttaget per hektar ökat med 114 procent på 30 år, säger han.

    Sett till hela Sverige har uttaget i förstagallring ökat med 77 procent och i senaregallring med 58 procent. Efter att ha detaljstuderat statistik från Riksskogstaxeringen och SLU:s laserdata, gjort egna fältkontroller av ett 30-tal gallringar och haft kontakter med maskinförare känner sig Fredrik Reuter säker på sin sak: Gallringsuttaget per hektar är upp till 50 procent för högt för optimal virkesproduktion.

     Besökarrespons från Gallringsdagarna fick Fredrik Reuter att börja fördjupa sig i statistiken om gallring: ”När vi följt gallringsmallen och företagens gallringsinstruktioner tyckte besökarna på Gallringsdagarna att vi inte tagit ut någonting alls. De är mer vana att se uttag på 50-60 procent av grundytan.”
    Besökarrespons från Gallringsdagarna fick Fredrik Reuter att börja fördjupa sig i statistiken om gallring: ”När vi följt gallringsmallen och företagens gallringsinstruktioner tyckte besökarna på Gallringsdagarna att vi inte tagit ut någonting alls. De är mer vana att se uttag på 50-60 procent av grundytan.” FOTO: Lena Gustavsson

    Frihet under ansvar

    – Starten var den nya skogsvårdslagen 1993, då gallringsplikten försvann. Redan i en rapport från 1998 konstaterar Skogsstyrelsen att gallringarna styrdes av efterfrågan på virke och gallringens lönsamhet. Förstagallringarna gjordes för sent och att uttagen var för stora. Och sen dess har de ju ökat.

    Andra faktorer än bästa skogsskötsel har alltså fått styra gallringarna. Även engreppsskördarnas genomslag på 1990-talet kan ha bidragit till större uttag genom att stickvägsarealen ökade när mellanzonsfällningen försvann.

    – Sen har ju svensk skogsindustri varit väldigt fiberfokuserad de senaste decennierna, det är där pengarna har funnits. När lönsamheten samtidigt sjunker i skogsbruket blir det en press att ta ut mer i gallringarna för att de ska ge ett netto, säger Fredrik Reuter.

    Andelen massaved ökar

    Eftersatt röjning kombinerat med sen och hård gallring påverkar beståndens stormfasthet. Men det innebär också att markens produktionspotential inte utnyttjas. Fredrik Reuter har räknat på boniteter och tillväxtfunktioner och kommit fram till att förrådet i slutavverkning borde vara större.

    – Svenska skogsägare förlorar nästan 20 procent av den möjliga intäkten i slutavverkning. Genom att mer tas ut i gallring ökar också andelen massaved i förhållande till timmer, vilket minskar de totala intäkterna. Sett till kolbindning skulle skogen kunna binda 40 procent mer än den gör i dag, och det kan vara viktigt när EU nu allt mer fokuserar på skogen som kolsänka.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen