Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 21 mars

    Satsning på nyckelbiotoper ifrågasätts

    Med de extrapengar som regeringen anslagit skulle det ta nästan 50 år att ersätta fastighetsägare med nyckelbiotopsrika brukningsenheter.

     – Skogstyrelsen har valt att lägga sig på en nivå där pengarna inte räcker, säger Gunnar Lindén.
    Bild 1/3 – Skogstyrelsen har valt att lägga sig på en nivå där pengarna inte räcker, säger Gunnar Lindén. FOTO: Tove Nilsson
     "För mig är det viktigt att inte skogsägarna kommer i kläm", sade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i samband med beskedet om en ny nyckelbiotopsinventering.
    Bild 2/3 "För mig är det viktigt att inte skogsägarna kommer i kläm", sade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i samband med beskedet om en ny nyckelbiotopsinventering. FOTO: Sören Andersson
     Enligt Skogsstyrelsens skattning är mellan 600 000 och 1 miljon hektar klassade som nyckelbiotoper.
    Bild 3/3 Enligt Skogsstyrelsens skattning är mellan 600 000 och 1 miljon hektar klassade som nyckelbiotoper. FOTO: Nyckelbiotop Uppland.JPG

    I fjol beslutade regeringen om en ny nationell inventering av nyckelbiotoper. Inventeringen kompletteras också med öronmärkta pengar för ersättning till skogsägare med nyckelbiotopsrika brukningsenheter, 250 miljoner kronor per år i tio år.

    Men enligt Gunnar Lindén på LRF Skogsägarna kommer pengarna inte räcka till.

    – Redan i dag finns nästa 40 000 hektar nyckelbiotoper på nyckelbiotopsrika brukningsenheter och som ännu inte fått något formellt skydd med ersättning till markägarna. Med en ersättning på 50 000 kronor per hektar, vilket är lågt räknat, skulle det med dagens budget ta åtta år att ersätta bara dem, säger Gunnar Lindén till ATL.

    I dag är cirka 2 procent av den produktiva skogsmarken klassad som nyckelbiotoper. Men Skogsstyrelsen har tidigare uppskattat den totala arealen till uppåt det dubbla.

    Nyckelbiotopsbegreppet förändrat

    – Det är naturligtvis svårt att säga hur mycket som tillkommer vid en ny inventering. Med tiden har också nyckelbiotopsbegreppet förändrats. En del miljöer, med till exempel olika marksvampar, som tidigare inte klassades som nyckelbiotoper räknas som det i dag.

    – Men om vi antar att 5 procent av den produktiva skogsmarken klassas som nyckelbiotoper efter en ny inventering så kommer hälften rent statistiskt att ligga på en brukningsenhet med mer än 5 procent nyckelbiotoper. Den ökningen är exponentiell, ju fler nyckelbiotoper som tillkommer desto större är risken att den hamnar på en nyckelbiotopsrik brukningsenhet, säger Gunnar Lindén och fortsätter:

    – Om det tillkommer 400 000 hektar nya nyckelbiotoper skulle uppemot 200 000 hektar ligga på en nyckelbiotopsrik fastighet. Då skulle det ta 48 år att ersätta alla skogsägare med nyckelbiotopsrika brukningsenheter.

    Flera osäkerheter i kalkylen

    Gunnar Lindén framhåller att det finns flera osäkerheter i kalkylen, bland annat arealen nyckelbiotoper, andelen som hamnar på en nyckelbiotopsrik brukningsenhet och ersättningsnivån. Men han anser ändå att satsningen på nyckelbiotoper är rejält underfinansierad.

    – En nyckelbiotop definieras som ”ett område med stor betydelse för skogens flora och fauna”. Men det finns ingen absolut sanning om vad som har ”stor betydelse”. I skogen finns inga klara gränser, och man väljer själv var man lägger ribban.

    ”Pengarna räcker inte”

    – Nu har Skogsstyrelsen kalibrerat sig på en nivå runt 4 procent, vilket innebär att pengarna inte räcker. Men de kan också välja att anpassa sig till de pengar som finns för att kunna ersätta de flesta skogsägare som påverkas, menar Gunnar Lindén.

    LÄS OCKSÅ: ”Skogsägarna hamnar i kläm”LÄS OCKSÅ: Detta ska Skogsstyrelsen ha koll på i årLÄS OCKSÅ: Ingen ska behöva få mer än 10 procent nyckelbiotop

    Så har Gunnar Lindén räknat:

    En brukningsenhet räknas som nyckelbiotopsrik om andelen överstiger 5 procent eller är totalt över 3 hektar.

    2016 fanns 466 000 hektar nyckelbiotoper, eller 2 procent av den produktiva skogsarealen.

    Efter en kontrollinventering 2000 skattade Skogsstyrelsen den totala arealen nyckelbiotoper till mellan 600 000 och 1 miljon hektar, troligen runt 800 000 hektar.

    Ersättningsnivån 50 000 kronor per hektar är medvetet lågt satt eftersom många nya nyckelbiotoper väntas ligga på svaga marker i nordvästra Sverige. För 2017 var ersättningen för biotopskyddsområden i genomsnitt 147 000 kronor per hektar och för naturvårdsavtal 35 000 kronor per hektar.

    I dag finns 67 100 hektar nyckelbiotoper registrerade på nyckelbiotopsrika brukningsenheter. Av det har 38 900 hektar, 58 procent, ännu inte något formellt skydd. Ett tillskott på 200 000 hektar ger totalt 238 900 hektar som ska ges formellt skydd. Med på 50 000 kronor per hektar och 250 miljoner kronor per år skulle det ta 48 år att ersätta markägarna.

    Till toppen