Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 29 oktober

    Folkomröstning påverkar inte reservatsbeslut

    – Vi äger frågan och har uppgiften att bilda naturreservat och det arbetet måste fortsätta.

    Det säger Björn Jonsson på länsstyrelsen om en eventuell folkomröstning mot fler naturreservat i Vilhelmina.

     Njakafjäll är ett av de skyddade områdena i Vilhelmina kommun. 6 214 hektar stort och både naturreservat och Natura 2000-område.
    Njakafjäll är ett av de skyddade områdena i Vilhelmina kommun. 6 214 hektar stort och både naturreservat och Natura 2000-område. FOTO: Fredrik Sjunneson/Länsstyrelsen Västerbotten

    ATL har tidigare rapporterat att privatpersoner i Vilhelmina samlat ihop tillräckligt med namnunderskrifter för att kräva en folkomröstning mot fler naturreservat i kommunen. Fråga ligger nu hos kommunledningen som ska fatta beslut under de kommande veckorna.

    Ingen effekt

    Men Björn Jonsson, chef på naturvårdsenheten vid länsstyrelsen i Västerbotten, är tveksam till en eventuell folkomröstning:

    – Det är ju svårt för en kommun, som inte äger frågan, att folkomrösta om det. Vi äger frågan och har uppdrag från regering och riksdag att skydda natur och bilda naturreservat, och det arbetet måste fortsätta.

    Även om Björn Jonsson säger att länsstyrelsen lyssnar på alla synpunkter så spelar det i slutändan alltså ingen roll vad kommunen och invånarna tycker.

    – En folkomröstning är en kraftfull missnöjesyttring. Det har vi all respekt för och vi får synpunkter även från andra kommuner. Men det finns mål, även på länsnivå, och nationella och internationella åtaganden om att skydda natur. Enligt Nagoyamålen ska till exempel 17 procent av landarealen i Sverige skyddas.

    Hög takt

    Samtidigt tror han att det är lite av ett missförstånd att frågan blossar upp i Vilhelmina just nu.

    – Reservatsbildningen har gått i hög takt de senaste tre åren eftersom vi fått särskilda medel för att skriva beslut för områden som redan är skyddade sedan tidigare. Bara i Västerbotten skrev vi beslut om 50 nya reservat i fjol. Men det är för att vi arbetar av ärendebalansen och det är snart klart.

    – Dessutom rör det sig i stor utsträckning om mark som redan är avsatt sedan 20 år, domänreservat och mark från Statens Fastighetsverk, som nu får status som naturreservat.

    Låga virkesvärden

    I de fall det rör sig om privat mark anser Björn Jonsson också att många av markägarna är nöjda, eller i alla fall inte missnöjda, efter den tre- till fyraåriga process det är att bilda ett reservat.

    – Ofta rör det sig om mark med låga virkesvärden där stora delar inte skulle gå att avverka på grund av höga naturvärden även om det inte var reservat. Nettot skulle bli väldigt lågt. Då kan det vara bättre att få 125 procent av värdet att investera i annat, samtidigt som man behåller ägandet och rättigheterna till jakt och fiske.

     – Det är ju svårt för en kommun, som inte äger frågan, att folkomrösta om det, säger Björn Jonsson.
    – Det är ju svårt för en kommun, som inte äger frågan, att folkomrösta om det, säger Björn Jonsson. FOTO: Länsstyrelsen Västerbotten
    Till toppen