Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 30 juli

    Feromoner ska locka till sig fruktad rysk barkborre

    Den fruktade sibiriska barkborren sprider sig snabbt västerut, och kan på sikt bli ett hot även mot svenskt skogsbruk. Nu vill svenska forskare vid Mittuniversitetet stoppa dess framfart genom klassisk forskning med doftämnen, så kallade feromoner.

     Det finns många arter av barkborrar i Sverige, och vill det sig illa kan de bli ännu fler.
    Det finns många arter av barkborrar i Sverige, och vill det sig illa kan de bli ännu fler. FOTO: Skogsstyrelsen

    Den ryska arten har ännu inte fått något svenskt namn. Men på latin går den under namnet Polygraphus proximus, och insekten, och de vedsvampar som den bär med sig, har varit ett omdiskuterat hot i flera år.

    – Det är sedan många år känt att den är på väg västerut. Den har spridit sig från östra Asien via bland annat timmertransporter på Sibiriska järnvägen och upptäcktes i Sibirien för tio år sedan, och har enbart där hittills nu dödat tiotusentals hektar, säger Erik Hedenström, som forskar på insekten och som är prefekt vid Institutionen för kemiteknik vid Mittuniversitetet.

     Doktorand Lina Viklund har fotat barkborrefällan, som nu kan utrustas med nya framforskade feromoner.
    Doktorand Lina Viklund har fotat barkborrefällan, som nu kan utrustas med nya framforskade feromoner. FOTO: Lina Viklund

    Hotar Finland

    Forskargruppen vid Mittuniversitetet har nyligen tagit fram doftämnen för den fruktade invasiva arten, och planerar nu att söka forskningsmedel för att bevaka hamnar och andra miljöer i Sverige där insekten kan tänkas få fäste. Just hamnar med mycket importerat timmer från Östeuropa kan vara ett riskområde, liksom skogar som gränsar till Finland. I vårt östra grannland har barkborren ännu inte fått fäste, vad man vet. Men insekten har spritt sig till ett område öster om den ryska gränsen vid sjön Ladoga, och vill man stoppa dess framfart så är det nu vi har chansen, enligt Erik Hedenström.

    Beprövad metod

    Tillsammans med sina kollegor har han identifierat de doftämnen, som är så centrala för att locka till sig insekten. Genom att applicera feromonet i en fälla kan man fånga in insekterna innan de svärmar. Finns insekten bara i området så kommer den hamna i fällan och då kan man vidta åtgärder därefter. Det här är också en metod som har prövats tidigare med framgång för andra invasiva arter. Men det gäller att man upptäcker dem innan det är för sent, säger Erik Hedenström.

    Hur har ni gått till väga för att ta fram doftämnet?

    – Vi har åkt till Sibirien och tagit med oss så kallade SPME-fibrer som användes för att suga upp doftämnena som insekten sänder ut när den borrar sig in i barken och som binder fast doftmolekylerna i ett slags håligheter. I Sverige använder vi sedan en gaskromatograf med massdetektor för att få ut föreningarna en och en från SPME-fibrerna, och sedan kan vi identifiera dem mot ett doftbibliotek. Är det okända föreningar kan vi framställa dem i laboratoriet, eller om de är redan kända föreningar kanske till och med köpa dem på marknaden.

    Stor risk för skogsbruket

    För att effektivisera övervakningen måste man dock täcka in stora områden, och det hoppas Erik Hedenström nu att man ska få tillfälle att göra tillsammans med olika samarbetspartners.

     Erik Hedenström, som forskar på insekten, säger att den nya barkborren har pekats ut som en stor risk för skogsbruket.
    Erik Hedenström, som forskar på insekten, säger att den nya barkborren har pekats ut som en stor risk för skogsbruket. FOTO: Inger Axbrink

    Hur rädd ska man vara?

    – European Food Safety Authority (EFSA) har gjort en riskbedömning och där pekas den ut som en stor risk för skogsbruket. Den verkar ju trivas i ett lite kallare klimat, och det gör att den inte kommer ha några problem att få fäste i Sverige. I de studier som har gjorts i laboratorier verkar den också vara mer av en allätare, och där ser vi att den även kan gå på tall och lärk och föröka sig, även om dessa inte är insektens ursprungliga värdväxt. Här krävs mer forskning.

    Tycker du att vi pratar för lite om hamnproblematiken i Sverige?

    – Bland forskare är det känt att vissa insektsarter kan komma in i landet med virke, trächips, förpackningsmaterial etcetera. Införsel av sådant riskmaterial är reglerat och värmebehandlas eller behandlas normalt genom andra metoder för att döda oönskade insekter, svampar med mera. Men om det är tillräckligt och hur det efterlevs kan jag inte säga. Man måste vara proaktiv om man ska stoppa invasiva arter, och ta det på allvar. Och även satsa medel på forskning.

    LÄS OCKSÅ: Fermonforskning ska fånga nya borrar

    Relaterade artiklar

    Till toppen