Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 24 oktober 2017

    Fann rödlistad art på två minuter

    ”Man kan hitta rödlistade arter överallt.” Det säger Gunnar Lindén, naturvårdsspecialist hos LRF Skogsägarna. ATL beslöt att sätta påståendet på prov.

     – Arter hamnar inte på rödlistan för att de är ovanliga utan för att de miljöer man kopplar dem till anses minska, säger Gunnar Lindén.
    – Arter hamnar inte på rödlistan för att de är ovanliga utan för att de miljöer man kopplar dem till anses minska, säger Gunnar Lindén. FOTO: Ulf Aronsson

    En strålande vacker oktoberdag riktar vi stegen mot ett skogsområde i centrala Uppland. Området är slumpvis valt av ATL för att representera en ganska vanlig produktionsskog.

     En vanlig produktionsskog i Uppland. Eller?
    En vanlig produktionsskog i Uppland. Eller? FOTO: Ulf Aronsson

    Gunnar Lindén börjar med att slänga in en brasklapp:

    – Jag är ju inte expert på arterna här. Av de runt 2 000 arterna på rödlistan kan jag kanske 50, säger han.

    Men i jämförelse med gemene man kan han en hel del och han har tidigare arbetat med nyckelbiotopsinventering på bolagsmark i Norrbotten och Mellannorrland.

    LÄS MER: Ny skadegörare hotar svenska lövskogar

     Rödlistad art 1: Kandelabersvamp.
    Rödlistad art 1: Kandelabersvamp. FOTO: Ulf Aronsson

    Hittar hotad art på två minuter

    Vi kliver av skogsbilvägen. Sedan tar det ungefär två minuter innan Gunnar Lindén flaggar för sitt första fynd. På en kullfallen aspstam sitter en kandelabersvamp, klassad som ”nära hotad” enligt rödlistan.

    Han stegar vidare genom skogen och riktar in sig på kullfallna trädstammar. 100 meter bort ligger en gran.

    – Ullticka, säger Gunnar, och pekar på något som mest ser ut som en barkrest på den kala stammen.

     Rödlistad art 2: Ullticka.
    Rödlistad art 2: Ullticka. FOTO: Ulf Aronsson

    På ett hygge står en högstubbe efter en avblåst asp och på ett hällmarksparti finns några kvarlämnade äldre tallar och en tallåga.

    – Jag är inte så bra på insekter, annars skulle man troligen kunna hitta några här, de flesta insekter är ljusberoende, säger han medan han synar lågan efter tickor.

    Spår av spillkråka

    Efter att ha klivit runt lite på måfå i skogen hittar vi indikationer på en tredje rödlistad art: Spillkråkan, som lämnar karaktäristiska spår när den hackar efter hästmyror långt ned på stående döda träd.

    Hur vanligt är egentligen det ovanliga?

    Många rödlistade arter är väldigt vanliga, till exempel kungsfågel och gulsparv. De hamnar inte på listan för att de är ovanliga utan för att de anses minska, säger Gunnar Lindén.

     Här växer ulltickan.
    Här växer ulltickan. FOTO: Ulf Aronsson

    LÄS MER: Lättade markägare efter dom om lavskrikan

    Den största gruppen på rödlistan är insekter, sedan svampar och därefter lavar. Det är organismer som är obekanta för de flesta, och därför är lätta att missa.

    – Men det finns ju ingen statistik över hur vanliga insekter, svampar eller lavarna är. Bedömningen om de minskar baseras i stället på om den miljö de anses kopplade till minskar.

    Letar man på rätt ställen efter hotade arter?

    – Nej, det tror jag inte. Till exempel letar man oftare efter arter som är knutna till gran eftersom de är lättare att hitta än de som är knutna till tall. Och de arter som är knutna till gran gynnas också av fri utveckling, som kan bli effekten av till exempel en nyckelbiotop. Samtidigt är de flesta insekter som sagt ljuskrävande.

     Rödlistad art 3: Spår efter spillkråka.
    Rödlistad art 3: Spår efter spillkråka. FOTO: Ulf Aronsson

    Men bara ett par rödlistade arter gör ingen nyckelbiotop?

    – Nej, men rödlistade arterna används ofta som indikation på att det är en nyckelbiotop.

    LÄS MER: Avverkning av bombmurklan får klartecken

    Nyckelbiotoper är inte ett formellt skydd, utan var tänkt som ett rådgivningsinstrument. Är det ett bra verktyg?

    – Nej, inte när det blir tvingande. Skogsstyrelsens policy är att nyckelbiotoper inte ska avverkas, och det blir också den praktiska effekten eftersom virket är osäljbart enligt certifieringen. Samtidigt utgår ingen ersättning, utom om det skyddas formellt med biotopskydd.

    – Det är också fel att registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälan, vilket varit det man gjort de senaste åren. Då kan syftet bara vara att stoppa avverkning, det är inte fråga om rådgivning. Nyckelbiotoper borde inventeras förutsättningslöst. Hittar man något skyddsvärt ska det vara ett val om det ska skyddas formellt av staten eller frivilligt av markägaren, och först därefter ska det registreras.

    LÄS OCKSÅ: ”Jaga hackspettarna med paintball”LÄS OCKSÅ: Erlandsson om skogsvårdslagenLÄS OCKSÅ: Efter skogsägarnas raseri: Generaldirektör manar till lugn

    Relaterade artiklar

    Till toppen