Skarp kritik mot Skogsutredningen

Medan företrädare för skogsbruket anser att Skogsutredningen har slagsida mot biologisk mångfald och ytterligare begränsningar för skogsproduktion, tycker miljörörelsen tvärtom att den biologiska mångfalden offras för ökad produktion.

– Att ökad tillväxt i skogen ska vara överordnat internationella och nationella åtaganden för biologisk mångfald är helt fel väg att gå, säger Peter Westman på WWF.

Han får medhåll av Malin Sahlin från Naturskyddsföreningen.

– Bioekonomin måste byggas med friska ekosystemen som bas, och det här är ett pussel som måste läggas från botten för att få ett hållbart skogsbruk, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Skogsutredaren om kritiken: ”Hoppas man tar sig tid att se helheten”

Förvaltningsansvar

Spelar det någon roll att de som tvärtom vill ha mer fokus på tillväxt också är de som i huvudsak äger skogen?

– Äganderätten är viktig, men den medför också ett förvaltningsansvar att även bevara den biologiska mångfalden. Vi tror att det går att kombinera mångfald med ett lönsamt skogsbruk, säger Peter Westman.

LRF och Skogsindustrierna anser å sin sida att utredningens förslag inte stärker äganderätten, och att utredningen därmed inte följt sina direktiv.

– Det finns en dubbelhet. Samtidigt som utredningen vill slopa nyckelbiotopsinventeringen ska den ersättas med en naturvärdesinventering som känns väldigt snarlik, och dessutom vill de införa ett kunskapskrav som är straffsanktionerat. Att avsättningar ska bygga på frivillighet är en bra intention, men utredarna föreslår också att ytterligare över 600 000 hektar ska kunna skyddas utan skogsägarnas medgivande, säger Paul Christensson från LRF Skogsägarna.

Skapa förtroende

Linda Eriksson på Skogsindustrierna ser inte att förslagen skapar en rättssäker tillvaro för skogsägarna.

– Det saknas förslag som skapar förtroende hos skogsägarna för att våga investera både i produktion och i miljövärden. Om man satsar i dag måste man veta att staten inte tar det i morgon. Det gäller inte lagändringar, där är äganderätten stark, utan en osäkerhet kopplad till myndigheternas implementering.

En av få positiva kommentarer kommer från Johan Wester, Skogsstyrelsen, som suttit i utredningens expertgrupp.

”Skogsutredningen lämnar enligt min uppfattning förslag som skapar förutsättningar att lösa flera av de stora frågorna i direktivet. Vid en helhetsbedömning är förslagen väl balanserade i förhållande till de avvägningar som behöver göras”, skriver han i ett särskilt yttrande i utredningen.

– Allt är inte löst, men det finns ingångar till lösningar som bör kunna accepteras av skogssektorn i stort, säger Johan Wester till ATL.

Försiktigt positiva

Bland de runt 50 förslagen i utredningen hittar alla parter också förslag som de tycker är bra. Och på frågan om utredningen ändå kan vara en utgångspunkt för att minska konflikterna i skogen är både LRF och Skogsindustrierna försiktigt positiva.

– Man kan hoppas det. Men då måste politiken göra avvägningar och inte sätta oförenliga mål, säger Paul Christensson, LRF.

– Det måste bli en start på en förändring och det skulle kännas onödigt om hela utredningen hamnade i papperskorgen, säger Linda Eriksson, Skogsindustrierna.

Företrädarna för miljöorganisationerna är mindre positiva till att bygga vidare på utredningen.

– Vissa element i utredningen är bra, men om regeringen vill minska konflikterna behövs ett nytt omtag för att omvärdera hela skogspolitiken, säger Peter Westman.

– Skogspolitiken med frihet under ansvar har gett upphov till starka motsättningar. I takt med att det tillkommit lagstiftningar, certifieringar, nya direktiv och förordningar och de implementerats har konflikterna ställts på sin spets. Man kan komma långt med frivillighet men då måste ramarna vara tydliga. Vad innebär till exempel sektorsansvaret? För att sätta de ramarna behöver hela skogspolitiken inklusive lagstiftningen ses över, säger Malin Sahlin.

LÄS OCKSÅ: 50 nya förslag för skogen ur Skogsutredningen

Fler röster om Skogsutredningen:

Karin Perers, ordförande Mellanskog, i ett pressmeddelande:

”I stället för att följa direktiven och stärka äganderätten, landar utredningen i förslag som skulle innebära storskaligt förstatligande av mark och ett betydligt krångligare skogsägande. Jag är besviken på utredningens resultat.”

Leif Öster, Landsbygdsnätverket för Naturturism, i ett särskilt yttrande i utredningen:

”Förslag som saknas i utredningen: Samhället måste skapa incitament för en ökad användning av kvalitetssäkrade och klimatanpassade skogsbruksplaner, det är rimligt att familjeskogsbrukare får äga sin skog i aktiebolag och nuvarande skogsvårds- och jordförvärvslagar kan tas bort.”

Jenny Wiik Karlsson, Svenska Samernas Riksförbund, i ett särskilt yttrande i utredningen:

”Frågeställningar kopplade till renskötselrätten och därtill knutna frågor har till stora delar lämnats utanför utredningen. I direktivet framgår tydligt att utredningen ska beakta renskötselrätten och att utredningens förslag inte får medföra att renskötselrätten försvagas.”

Isadora Wronski, Sverigechef Greenpeace, i ett pressmeddelande:

”Januaripartiernas krav på att Skogsutredningen att leverera en “växande cirkulär bioekonomi” är ett ihåligt påhitt. Naturen kan inte leverera ständig tillväxt, samtidigt som ekosystemen skövlas och plundras.”