Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 18 november

    Få missnöjda med rekordstor omarrondering

    Mindre än 1 procent av de berörda sakägarna valde att överklaga den rekordstora omarronderingen Stora Tuna, som omfattar större delen av Borlänge kommun.

     Skiftesgränser före omarronderingen Stora Tuna i orange och efter i lila.
    Skiftesgränser före omarronderingen Stora Tuna i orange och efter i lila. FOTO: Lantmäteriet

    För en månad sedan tog Lantmäteriet beslut i det som kan ha varit deras största ärende någonsin, omarronderingen Stora Tuna på 24 000 hektar. När överklagandetiden gick ut förra veckan visade det sig också att de allra flesta verkar nöjda. Av totalt 1 500 sakägare har ett tiotal valt att överklaga till Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.

    Många sakägare

    – Det är otroligt svårt att gå alla till mötes när det är så många sakägare med olika syn på sitt innehav. Det är också olika önskemål från de som lever på sin fastighet av jord- och skogsbruk, eller där det finns starka känslomässiga band och en lång ägandehistorik, säger Elisabeth Olsson, enhetschef på Lantmäteriet.

     ”Det är otroligt svårt att gå alla till mötes”, säger Elisabeth Olsson om omarronderingen Stora Tuna som överklagats av ett tiotal sakägare.
    ”Det är otroligt svårt att gå alla till mötes”, säger Elisabeth Olsson om omarronderingen Stora Tuna som överklagats av ett tiotal sakägare. FOTO: Katinka Igelberg/Lantmäteriet

    Överklagandena gäller allt från missnöje med gränsdragningar och värdering till att de nya gränserna försvårar fortsatt produktion av ekologisk mjölk vid en gård.

    Arbetet med omarronderingen Stora Tuna har pågått ända sedan 2010, detta sedan ett 70-tal fastighetsägare ansökt om det hos Lantmäteriet.

    Markägarnas initiativ

    – Initiativet kommer från fastighetsägarna, sedan avgör Lantmäteriet hur stort område som ska ses över. Det går inte att vägra att delta i omarronderingen, men viss mark kan undantas, säger Elisabeth Olsson.

    För att få tillstånd för en omarrondering görs först också en opinionsprövning, en kontroll av att markägarna inom området faktiskt vill ha den, och en båtnadsprövning för att se att värdeökningen genom omarronderingen är större än kostnaden för att genomföra den.

    Klara gränser

    Genom omarronderingen får markägarna större sammanhållna områden som är enklare och mer rationella att bruka. Det ger fördelar både för den enskilde och för samhällsekonomin, och kostnaden fördelas i stort sett lika mellan markägarna och länsstyrelsen.

    – En annan fördel för markägarna är att de får säkra gränser. I Dalarna har marken delats lika mellan alla barn vid arvsskifte, till skillnad från stora delar av övriga Sverige där äldste sonen fått ärva allt. Det har lett till många små skiften som är svåra att bruka och där gränserna därför kan vara oklara, säger Elisabeth Olsson.

    Relaterade artiklar

    Till toppen