Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 9 mars

    EU-dom: Bevarandestatus spelar ingen roll

    Enligt EU-domstolen ska alla arter som omfattas av Art- och habitatdirektivet vara strikt skyddade, oavsett om de är vanliga nationellt eller inte. Men det finns skilda meningar om domens betydelse för det svenska skogsbruket.

     För arter listade i Art- och habitatdirektivet, som åkergroda, gäller ett strikt skydd oavsett bevarandestatus enligt en ny dom från EU-domstolen.
    För arter listade i Art- och habitatdirektivet, som åkergroda, gäller ett strikt skydd oavsett bevarandestatus enligt en ny dom från EU-domstolen. FOTO: Mostphotos

    Domar rörande skogsbruket har duggat tätt den senaste tiden. Många fall har haft koppling till Artskyddsförordningen, och nu har det kommit en dom från EU-domstolen om hur artskyddsreglerna ska tillämpas.

    Bakgrunden är en avverkning i Härryda som överklagades av föreningen Skydda Skogen, Naturskyddsföreningen och Göteborgs Ornitologiska Förening. Miljöorganisationerna anser att avverkningen skadar livsmiljön för bland annat åkergroda och tjäder. Åkergroda är en utpekad art i EU:s Art- och habitatdirektiv medan tjäder är listad i Fågeldirektivet.

    Strikt skydd

    Ärendet prövades i Mark- och miljödomstolen i Vänersborg som i sin tur begärde att EU-domstolen skulle bedöma hur artskyddsreglerna skulle tillämpas. Och häromdagen kom domen.

    Om Fågeldirektivet yttrar sig inte EU-domstolen, däremot om Art- och habitatdirektivet. Enligt domen är alla individer av arter som listas i direktivet strikt skyddade och får inte medvetet dödas, hotas eller störas, även om de är vanligt förekommande i Sverige.

    Men det finns delade meningar om domens betydelse för skogsbruket.

    – Enligt domen måste myndigheterna ha kunskap om de arter som omfattas av Art- och habitatdirektivet finns inom det område som påverkas av till exempel en avverkning. De måste också bedöma om skogsbruksmetoden, till exempel trakthyggesbruk, är ett hållbart skogsbruk som är förenligt med kraven i EU-rätten, säger Josia Hort, miljöjurist som företrätt Naturskyddsföreningen i Härryda.

     Vad som gäller för Fågeldirektivet, och arter som tjäder, berör inte den nya EU-domen.
    Vad som gäller för Fågeldirektivet, och arter som tjäder, berör inte den nya EU-domen. FOTO: Mostphotos

    Gröna planer

    Han fortsätter:

    – Det kommer att behövas fler fältbesök eller någon typ av inventering av myndigheterna eller av markägarna. EU-domstolen ger ramarna, men Sverige har utrymme för en egen tolkning vid skogsbruk. Och då bör vi inte fokusera på förbud utan på en förebyggande strategi med gröna skogsbruksplaner eller grön infrastruktur. Då kan vi arbeta proaktivt i stället för reaktivt och med mer förutsägbara effekter för skogsägarna.

    Gunnar Lindén, som jobbar med naturvårdsfrågor på LRF Skogsägarna, ser lite annorlunda på domen.

    Få skogsarter

    – Det går inte att dra så stora växlar på den vad gäller skogsbruket. Visserligen säger den att det saknar betydelse om de arter som är utpekade i Art- och habitatdirektivet har gynnsam bevarandestatus eller inte, de har ändå ett strikt skydd. Men av de arterna är det få som är kopplade till skogen, eller hotas av skogsbruk. Jag kan inte riktigt avgöra det, men det är möjligt att domen ger större påverkan på exempelvis jordbruk och markexploatering än på skogsbruk. Och jag tycker det är ett problematiskt synsätt att inte ta hänsyn till artens överlevnad, och en dålig prioritering att förbjuda markanvändning vare sig arten har gynnsam bevarandestatus eller inte, säger han och fortsätter:

    – Den stora frågan för skogsbruket hittills har varit hanteringen av fåglar, och om Fågeldirektivet ger domen inget svar. Det är synd och innebär att vi inte fick en behövlig vägledning. Viss vägledning finns i det utlåtande som kom tidigare från EU:s generaladvokat, och som skriver att Sverige redan överimplementerat Fågeldirektivet.

     ”Det är en dålig prioritering att förbjuda markanvändning vare sig arten har gynnsam bevarandestatus eller inte”, säger Gunnar Lindén.
    ”Det är en dålig prioritering att förbjuda markanvändning vare sig arten har gynnsam bevarandestatus eller inte”, säger Gunnar Lindén. FOTO: Ann Lindén

    Fakta: EU:s lagstiftning om naturskydd

    Fågeldirektivet från 1979 är EU:s äldsta lagstiftning om skydd av vilda djur. Det skyddar samtliga naturligt förekommande fågelarter och specifikt utsatta arters häckningsplatser inom medlemsländerna för att bevara livskraftiga populationer.

    Det andra direktivet som behandlar naturskydd är Art- och habitatdirektivet från 1992. Det omfattar en rad olika arter, förutom fåglar, och deras habitat.

    I Sverige är bägge direktiven införda i Artskyddsförordningen tillsammans med svenska fridlysningsregler.

    Källa: Wikipedia

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen