Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 11 juli 2017

    Enskilda skogsägare röjer mer

    De äger bara 50 procent av skogsmarken - men röjer mest. Skillnaden i röjningsaktivitet mellan olika ägarkategorier förklaras inte av olika ägarandel.

    Mellan 2014 och 2016 stod de enskilda skogsägarna för nästan 70 procent av röjningsarealen. Detta trots att de bara äger 50 procent av skogsmarken.

    De enskilda skogsägarna röjer mer på sina marker än vad de andra ägarkategorierna gör. Det visar Skogsstyrelsens statistik över åtgärder i skogsbruket 2016.

    Under perioden 2014-2016 stod enskilda skogsägare för nästan 70 procent av röjningarna, övriga ägare för drygt 30 procent.

     Skogsägare, var god röj! Den uppmaningen verkar i högre grad gälla andra skogsägare än de enskilda.
    Skogsägare, var god röj! Den uppmaningen verkar i högre grad gälla andra skogsägare än de enskilda. FOTO: Rolf Segerstedt

    Skillnaden i röjningsaktivitet mellan olika ägarkategorier förklaras inte av olika ägarandel. 50 procent av skogen ägs av enskilda och 50 procent av övriga ägarkategorier, så bägge grupperna borde ha lika mycket röjning.

    Fördelningen av röjningsarealen skiljer sig också från andra skogsvårdsåtgärder, till exempel markberedning och plantering är arealmässigt mer jämnt fördelat mellan olika ägarkategorier.

    Röjningen ökade

    Under 2016 röjdes totalt nästan 430 000 hektar, mer än dubbelt så stor areal som 1998. Åtminstone sett till perioden 2004-2016 är det just de enskilda skogsägarna som stått för i princip hela ökningen.

     Enskilda skogsägare äger 50 procent av Sveriges produktiva skogsmark. Men under 2014-2016 stod de för 68 procent av den röjda arealen. Övriga privata ägare och privata aktiebolag, med 31 procent av marken, stod för 22 procent av röjningen. Staten och övriga allmänna ägare hade 19 procent av marken och stod för 10 procent av den röjda arealen. Källa: Skogstyrelsen
    Enskilda skogsägare äger 50 procent av Sveriges produktiva skogsmark. Men under 2014-2016 stod de för 68 procent av den röjda arealen. Övriga privata ägare och privata aktiebolag, med 31 procent av marken, stod för 22 procent av röjningen. Staten och övriga allmänna ägare hade 19 procent av marken och stod för 10 procent av den röjda arealen. Källa: Skogstyrelsen FOTO: Källa: Skogsstyrelsen

    Linn Christiansen på Skogsstyrelsen kan inte riktigt svara på frågan om det verkligen är så att de enskilda skogsägarna röjer mer och i så fall varför:

    – I hektar ser det ju ut som om de röjer mer i förhållande till sin ägarandel. Men jag har ingen förklaring till varför. Från andra undersökningar vet vi att just röjning är den skogsbruksåtgärd som självverksamma skogsägare utför själva i högst utsträckning, det kan ju påverka, säger hon.

    Enkät bakom statistik

    Statistiken över röjning bygger på en enkätundersökning. Det är därför svårt att avgöra om de svarande över- eller underskattar hur stora arealer som verkligen röjs och hur det i så fall påverkar siffrorna.

     Mellan 2004 och 2016 ökade de enskilda skogsägarna den röjda arealen i sina skogar med nästa 50 procent. För övriga ägarkategorier låg röjningsarealerna i stort sett still. Källa: Skogsstyrelsen
    Mellan 2004 och 2016 ökade de enskilda skogsägarna den röjda arealen i sina skogar med nästa 50 procent. För övriga ägarkategorier låg röjningsarealerna i stort sett still. Källa: Skogsstyrelsen FOTO: Källa: Skogsstyrelsen

    En annan förklaring till skillnaderna i röjd areal skulle kunna vara skillnader i avverkad areal mellan de olika ägarkategorierna. Det skulle med tiden kunna ge olika stort röjningsbehov.

     Stormarna Gudrun och Per drabbade främst enskilda skogsägare, vilket syns i avverkningsanmälningarna. Det kan ha bidragit till att de nu har mer att göra i röjningsskogen. Källa: Skogsstyrelsen
    Stormarna Gudrun och Per drabbade främst enskilda skogsägare, vilket syns i avverkningsanmälningarna. Det kan ha bidragit till att de nu har mer att göra i röjningsskogen. Källa: Skogsstyrelsen FOTO: Källa: Skogsstyrelsen

    De senaste 20 åren har den avverkningsanmälda arealen ofta varit ungefär lika stor för enskilda som för övriga ägarkategorier. Ett tydligt undantag utgör åren efter stormarna Gudrun och Per, när enskilda skogsägare stod för en avsevärt större andel. Detta skulle nu, drygt 10 år senare, kunna återspeglas i röjningsaktiviteten.

    Eller så är det helt enkelt så att de enskilda skogsägarna är bättre på att röja.

    LÄS MER: Glöm odling i rader och rutnätLÄS OCKSÅ: Så maxar du din gallringLÄS OCKSÅ: Bättre föryngringar – mindre variation

    Relaterade artiklar

    Till toppen