Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 28 juni

    ”Vi har känt oss väldigt trygga”

    I Lettland var privatisering och klara ägarförhållanden för marken högsta prioritet efter Sovjetunionens fall. Förklaringen ligger i landets historia, anser Lars-George Hedlund.

     Under 26 år i Lettland har Lars-George Hedlund, till höger i bild, gjort många fastighetsaffärer men aldrig råkat på några oklara ägarförhållanden.
    Under 26 år i Lettland har Lars-George Hedlund, till höger i bild, gjort många fastighetsaffärer men aldrig råkat på några oklara ägarförhållanden. FOTO: Börge Nilsson

    Lars-George Hedlund har varit verksam i Lettland i 26 år, först med virkeshandel och sen med att köpa och förvalta skog åt Skogssällskapet, Bergvik och numera Södra. Enligt honom har det under den tiden varit bra ordning på ägarförhållandena av marken, och förklaringen ligger i landets historia.

    – Före första världskriget ägdes 50 procent av marken av tysk-lettisk adel. Men under frihetskampen utlovades mark till dem som stred för ett självständigt Lettland, och det höjde stridmoralen.

    Ägandet högsta prioritet

    Från 1918 var Lettland självständigt fram till 1941, då det inkorporerades i Sovjetunionen mot sin vilja. 1991 blev det självständigt igen, och då hade ägandet av marken högsta prioritet.

    – Något statligt ägande ville de inte ha kvar och en jordreform för privat ägande var central. All mark skulle tillbaka till de som ägt den 1941. Ättlingar fick göra anspråk på marken och genom att 90-95 procent av arkiven fanns kvar kunde 70-80 procent av marken återgå till de tidigare ägarfamiljerna.

    Gigantiskt arbete

    Den mark som ingen tidigare ägare gjorde anspråk på såldes i första hand till grannar, sedan sockenbor, därefter övriga letter och i sista hand till utlänningar. När ägandeförhållandena var klara mätte lantmäteriet ut gränser och ägarna fick lagfart.

    Lettland byggde samtidigt upp ett lantmäteri och en inskrivningsmyndighet med inspiration från Sverige, våra nordiska grannländer och Tyskland.

    – På tio år fixade de 150 000 fastigheter, ett gigantiskt arbete. Det är färska data, och kan finnas små slarvfel, men det går alltid att reda ut. Vi har känt oss väldigt trygga med det lettiska systemet som är ganska vattentätt, avslutar Lars-Georg Hedlund, som under sina år i Lettland inte råkat på några fastigheter med oklara ägarförhållanden.

    Relaterade artiklar

    Till toppen