Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 13 augusti 2018

    Det här bör du tänka på om din skog har brunnit

    Kanterna, kanterna och kanterna - det är de tre viktigaste delarna att hålla koll på i ett brandområde. Men först: kolla alltid vad som ingår i din försäkring.

     Efter många av de stora bränderna under tidigare år har branden klivit upp igen efter att räddningstjänstens insats har avslutats.
    Efter många av de stora bränderna under tidigare år har branden klivit upp igen efter att räddningstjänstens insats har avslutats. FOTO: Räddningstjänsten Jämtland

    I sommar har dramatiska räddningsinsatser med brandspecialister från när och fjärran, brandflyg och lokala lantbrukare vars gödseltunnor hjälpt till att blöta ner de torra markerna dominerat nyheterna i flera veckor. När nyhetsteamen och karavanerna med utländska brandbilar åkt hem börjar ett nytt tidsödande arbete. Eftersläckning och efterbevakning är uppgifter som inte ger några hjälterubriker, men vars samhälliga värde är svårt att överskatta.

    När skogsbränderna härjade som värst i slutet av juli bestämde sig nätverket Skötselskolan för att göra sitt utbildningsmaterial om eftersläckningsarbete fritt tillgängligt på nätet. Skötselskolan kom till efter den stora skogsbranden i Västmanland 2014 i ett samarbete mellan de stora skogsbolagen, Skogforsk och andra aktörer inom branschen.

    Viktigt att prata med försäkringsbolaget

    David Rönnblom är till vardags verksamhetsutvecklare inom naturvård på Holmen Skog och har ansvarat för en stor del av nätverket Skötselskolans utbildningsmaterial inom brand och eftersläckning. När ATL ber honom om tips på vad en privat markägare vars mark har brunnit bör tänka på, betonar han vikten av att så snabbt som möjligt kontakta sitt försäkringsbolag, för att se vad som gäller i det enskilda fallet.

    – Är det aktuellt att anlita folk för eftersläckningen bör man kolla med försäkringsbolaget om man får ersättning för det, säger David Rönnblom.

    Här gäller det nämligen att se upp.

    – I de flesta försäkringar ingår efterbevakning i ersättningen – men en del försäkringsbolag har gjort tolkningen att efterbevakningen bara är en bevakning och inte aktivt arbete, fortsätter David Rönnblom.

    Försök ta över proffsens utrustning

    När räddningstjänsten har avslutat sin insats, men fortfarande har sin utrustning på plats, är det en god idé att fråga om man får hyra den. Dessutom bör man be om information från Räddningstjänsten – något de har en skyldighet att ge till den som ska bevaka området, betonar David Rönnblom.

    Nu återstår det för markägaren att ta hand om eftersläckningsarbetet, något som ofta tar mer tid i anspråk än vad släckningsarbetet har gjort.

    Framför allt är det viktigt att bevaka brandområdets kanter.

    – Det som är inne i brandområdet kan inte skadas ytterligare, utan det viktiga är att hålla koll på kanterna för att förhindra spridning. När kanterna är säkrade kan man börja bearbeta de områden där man har vindutsatta glödbränder. Nästa steg är släckningen av djupa glödbränder – det brukar vara dikesvallar, dikade torrmarker, bördig granskog eller myrstackar, säger David Rönnblom.

    Finns det någon säkerhetsaspekt som är viktig att ha med sig?

    – Är det så att man har stående skog och att det har varit en sen brand på året – vilket är fallet på många ställen i år – då är det fara för tippande träd. Det kan också finnas risk att man trampar ner i glödande torv i dikesvallar, men fallande träd är det vanligaste riskmomentet, eftersom deras rötter har brunnit.

    Upplever du att skogsägarna är medvetna om vad som gäller i samband med eftersläckningsarbete?

    – Att vara en duktig eftersläckare är otroligt mycket värt, och det handlar till stor del om att kunna bedöma riskerna och veta var man ska bevaka. Ett brandfält på natten kan se otroligt lugnt ut, och det är lätt att tänka att det inte är någon fara alls. Men man måste se vad det ska bli för väder kommande dag, vilken vindriktning det är det om det är vind, och om det är torr luft.

    Undvik spridning till varje pris

    – Det är otroligt svårt att säga vad en privat markägare ska göra. På Holmen har vi några stycken som är riktigt duktiga på efterbevakning – och det är de för att de har en stor rutin och erfarenhet. Men generellt så går allt eftersläckningsjobb ut på att brand inte får sprida sig. Därför är det fokus på kanterna. Är det en tydlig rökpelare i mitten på området kan det vara lätt att tro att den är det viktigaste – men det alltid kanterna som viktigast!

    Är det något speciellt som man gör på kanterna som är annorlunda än på andra ställen?

    – En kant som ligger mot myr, eller mot väg – de är i princip omöjliga bränslen vid den här årstiden. Kanter som är nedspolade, där den brända kanten ligger mot nytt bränsle, till exempel att den är släckt över en fast mark med mossa – då behövs det bara att vattnet som den är släckt med avdunstar och torkar för att faran ska öka dramatiskt. Finns det då en glödbrand i närheten är det risk att den kommer i kontakt med det här området – och då kliver brasan upp igen.

    Många storbränder blossar upp igen

    – Att tänka att skogsbrandsbekämpning bara är den insats som räddningstjänsten gör, det är fel. De tar bort den omedelbara faran, sen är det olika hur länge räddningstjänsten håller i insatsen – det beror ofta på vem som är ägare av marken. Tidsmässigt är eftersläckningen mer omfattande än vad släckningen är. Historiskt i Sverige har det varit en stor andel av de stora bränderna där man har avslutat insatsen och haft efterbevakning där branden har klivit upp igen. Och då blir den direkt stor. Så efterbevakning och eftersläckning är en otroligt viktig del av hanteringen av en skogsbrand.

    Anser du att man släpper det för snabbt?

    – Räddningstjänster i Sverige är otroligt olika organiserade. De byggs utifrån hur många kommunmedborgare man har – och inte efter till exempel hur mycket skogsmark som finns. Sörmland har 45 000 hektar per kommun i snitt, medan det är 280 000 hektar i Västerbotten. Man har alltså sex gånger så stor areal i Västerbotten, men absolut inte sex gånger så många personer i räddningstjänsten. Då måste man jobba på olika sätt och därför har man olika kutym på olika ställen i landet för hur länge man håller i en insats. Men enligt Lagen om skydd mot olyckor så är faktiskt räddningstjänstens uppdrag avslutat när den omedelbara faran är över, enligt fyra olika kriterier. Därefter är det markägaren som är ansvarig för att objektet efterbevakas – så det är egentligen fel när man säger att ansvaret överlämnas till markägaren. Så är det inte, ägarens ansvar är egentligen obrutet över insatsen, och kommun eller stat ger stöd när faran för samhället är som störst.

    David Rönnblom anser att de riktiga hjältarna under sommarens skogsbränder är andra än de som framför allt har synts i media, vilket i regel har varit de som bekämpat de största bränderna.

    – Att bränderna blir så stora betyder egentligen att räddningstjänsten har misslyckats. Nej, de som har lyckats släcka alla små bränder på fem hektar som har hotat att sprida sig – där har vi de som har utfört riktiga hjältedåd, säger David Rönnblom.

    LÄS OCKSÅ: Regeringen vill rusta upp brandförsvaretLÄS OCKSÅ: Kommun startar utbildning i eftersläckningsarbeteLÄS OCKSÅ: Flera stödåtgärder för branddrabbade

    Relaterade artiklar

    Till toppen