Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 30 mars 2017

    Nu står slaget om lavskrikan

    Snart avgörs ännu en rond om artskyddsförordningen. Men oavsett vem som vinner i målet om lavskrikan lär matchen fortsätta, och flera vill se en översyn av förordningen.

     Gunnar Lindén, naturvårdsexpert hos LRF Skogsägarna.
    Bild 1/2 Gunnar Lindén, naturvårdsexpert hos LRF Skogsägarna. FOTO: Ann Lindén
     Jan Terstad, chef för skog och naturvård på Naturskyddsföreningen.
    Bild 2/2 Jan Terstad, chef för skog och naturvård på Naturskyddsföreningen. FOTO: Naturskyddsföreningen

    Nyligen kom domen i målet om bombmurklan, en av de första prövningarna av den nya tillämpningen av artskyddsförordningen. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att avverkningen inte kan stoppas utan ersättning till markägaren.

    Inom kort sammanträder mark- och miljödomstolen i Östersund i ett liknande ärende, men som gäller fåglar i stället för svampar. I Arbrå har fem markägare stoppats från att avverka 29,5 hektar där det finns lavskrikor.

    Lavskrikan är inte hotad i Sverige som helhet, men i Arbrå är de på gränsen av sitt utbredningsområde. Precis som med bombmurklan hänvisar myndigheterna till artskyddsförordningen, vilket innebär att skogsägaren inte har rätt till någon ersättning.

    Skapar svårigheter

    Artskyddsförordningen består av tre delar: Svenska fridlysningsregler, EUs art- och habitatdirektiv samt fågeldirektivet. Och det skapar svårigheter.

    – Art- och habitatdirektivet gäller ovanliga djurarter och har hårda restriktioner medan fågeldirektivet omfattar alla fåglar men har lätta restriktioner. När vi lägger båda direktiven i samma förordning får vi hårda restriktioner även för ganska vanliga fåglar, säger Gunnar Linden, naturvårdsexpert hos LRF Skogsägarna.

    Bombmurklan omfattas av de svenska fridlysningsreglerna, så frågan är om den domen ger en fingervisning i målen om lavskrikan där bestämmelserna härstammar från EUs direktiv?

    – Ja, det tycker jag. Mark- och miljööverdomstolen skriver att lagstiftaren inte hade för avsikt att lagen skulle ge restriktioner som avsevärt försvårade pågående markanvändning, och det gäller hela artskyddet, säger Gunnar Lindén.

    Annan tolkning

    Men Skogstyrelsen och Naturvårdsverket gör en annan tolkning. Reglerna som grundar sig på EUs direktiv har striktare krav och någon möjlighet till dispens, som med bombmurklan, finns inte.

    Gunnar Lindén anser att artskyddsförordningen behöver ses över även om markägarna vinner i lavskrikemålen.

    – Då är det inte akut ur markägarsynpunkt att få till en lagändring. Men det är ändå uppenbart att lagen måste ändras ur ett rättsligt perspektiv. Domen i målet om bombmurklan säger att vi ska tillämpa lagen på ett sätt som den inte är skriven. Trots att det saknas dispensrätt så ska vi ge dispens, säger han.

    Hafsig lagskrivning

    Jan Terstad, chef för skog och naturvård på Naturskyddsföreningen, instämmer i att det finns ”vissa diskrepanser” i lagskrivningen.

    – Inskrivningen av de här EU-direktiven i svensk lag har varit en mycket krokig resa och skett på ett hafsigt sätt. Speciellt när regeringen 2001 var tvungen att kläcka ur sig en proposition för att undvika att hamna inför EU-domstolen för bristande införlivning. Implementeringen i skogen har också varit extremt senfärdig, det skulle ha gjorts redan 1995, säger han.

    Emma Johansson, verksjurist på Skogstyrelsen, medger att Skogsstyrelsen dröjt med att tillämpat artskyddsförordningen.

    – Där får vi vara självkritiska. Orsaken är att förordningen ansetts svårtolkad, säger hon.

    Ska ses över

    Tillsammans med Naturvårdsverket har Skogsstyrelsen begärt att regeringen ser över om den är ”tillämpbar, effektiv och rättssäker”, men det är oklart om det arbete inletts.

    Jan Terstad ser ingen anledning att se över artskyddsförordningen – ännu.

    – För oss är det viktiga att lagstiftarens intention uppfylls, att vi klarar de här arternas livsmiljö och arternas överlevnad över tid. Nu har vi ett regelverk som vi precis har börjat tillämpa. Vi kan inte börja dissa det från dag ett, utan nu kan domstolar och markägare samla erfarenheter av hur det fungerar. Om ett par tre år kan man titta på om vi behöver skruva på regelverket, tillämpningen eller både och.

    Emma Johansson har en annan syn på saken:

    – Det är bättre om regering och riksdag bestämmer hur lagstiftningen ska se ut från början i stället för att myndigheter ska sitta och tolka och att det blir en praxis som sen ska göras om.

    Tidslinje

    1979: EU antar fågeldirektivet som gäller alla vilda fåglar.

    1992: EU antar Art- och Habitatdirektivet som gäller 1 000 arter av vilda djur och växter.

    1995: Sverige blir medlem i EU, EUs direktiv ska därmed omvandlas till svensk lagstiftning.

    2001: Efter kritik från EU-komissionen gör Sverige flera ändringar i lagstiftningen för skydd av arter.

    2008: Nuvarande artskyddsförordning införs.

    Mars 2014: Miljöministern Lena Ek tillsätter en utredning för att se över artskyddsförordningen. Men någon ansvarig utredare utses aldrig och regeringen meddelar heller inga direktiv till utredningen.

    Juni 2014: Regeringen beslutar att art- och habitatdirektivet ska implementeras fullt ut.

    Hösten 2014: De första avverkningarna stoppas med hänvisning till art- och habitatdirektivet.

    Oktober 2015: I en utvärdering av miljömålen kommer Naturvårdsverket till slutsatsen att artskyddslagstiftningen behöver utredas.

    Juni 2016: Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket beslutar om gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden. Samtidigt begär de att regeringen utreder om artskyddsförordningen är ”tillämpbar, effektiv och rättssäker”.

    Februari 2017: Markägaren vinner i Mark- och miljööverdomstolen i målet om bombmurklan.

    Läs mer här:”Landsbygdens folk känner sig överkörda”, krönika 16 mars 2017”Gör Skogstyrelsen till ensam tillsynsmyndighet”, 13 februari 2017Äganderätten i skogen är allt mer hotad, debatt 7 februari 2017”Vet inte om domen påverkar lavskrikan”, 3 februari 2017Lavskrika hamnar i fokus för avverkning, 2 februari 2017Stötta skogsbruket – sabotera inte, synpunkten 19 december 2016”På gränsen till arrogant”, 9 december 2016Klara besked om naturvårdsdirektiv, 7 december 2016Artskydd och rätt att bruka skog, 27 november 2016Arga skogsägare kräver lagändring, 18 oktober 2016Skyddade arter stoppar avverkning, 18 oktober 2016LRF stödjer skogsägare som inte får avverka, 6 juli 2016”Lavskrika stoppar avverkning”, 9 juni 2016

    Relaterade artiklar

    Till toppen