Delade meningar om fällor mot granbarkborrar
Fällor kan framöver komma att spela en större roll i kampen mot granbarkborren.
– Jag skulle inte ha något emot en storskalig kampanj, säger Skogsstyrelsens insektsexpert Gunnar Isacsson.
Den metod som framför allt rekommenderas för att minska skadorna av granbarkborre är sök-och-plock. Träd med barkborrar tas ut ur skogen.
Men det är inte lätt att hitta angripna granar. Enligt Skogsstyrelsen står tre av fyra angripna träd kvar i skogen.
– Sök och plock fungerar inte, säger Torbjörn Johnsen, delägare i Skogsforum, som engagerat sig i frågan.
Samtidigt slår skadorna av granbarkborren rekord. 2020 och 2019 har 15 miljoner kubikmeter gran skadats. Sätter man värdet 300 kronor per kubik blir det skador för 4,5 miljarder kronor.
Det finns röster som vill komplettera sök-och-plock med fällor, som med hjälp av feromon lockar till sig och fångar granbarkborrar.
– Det finns starkt stöd för att man ska titta på storskalig fällfångst, säger Torbjörn Johnsen.
Vill satsa 10 miljoner på fällor
I Värmland sattes för 40 år sedan 400 000 fällor ut för att bekämpa ett stort utbrott av barkborrar. Och utbrottet klingade av.
– Jag skulle personligen inte ha något emot en storskalig fällkampanj i något av de värst drabbade länen. Det skulle ge en avlastning till sök-och-plock, säger Skogsstyrelsens insektsexpert Gunnar Isacsson, som föreslår att 10 miljoner kronor ska satsas på fällor.
Men Gunnar Isacsson har inte sin myndighet med sig. Trots de enorma skadorna, trots problemen med sök-och-plock och trots erfarenheterna från Värmland, så har varken SLU eller Skogsstyrelsen hittills fört fram fällor som en huvudåtgärd.
– Vi rekommenderar inte en storskalig satsning på fällor på samma sätt som man gjorde i Värmland, säger Kerstin Ström på Skogsstyrelsen och projektledare för Stoppa Borrarna.
Anledningarna är bland annat att det anses saknas vetenskapliga bevis för att fällorna kan hejda granbarkborrarnas härjningar. Och att det inte anses ekonomiskt försvarbart att sätta ut fällor i hela Svealand och Götaland.
– Men att enskilda skogsägare tillsammans med sina grannar satsar på fällor inom ett större område är något vi rekommenderar, säger Kerstin Ström.
Novefellan i Sverige
Och fällorna håller på att omvärderas. Resultaten från två nya försök kan göra att fällorna rekommenderas i högre grad framöver.
Insektsexperten Gunnar Isacssons råd är att skogsägare regelmässigt ska sätta ut giftfria feromonfällor på färska hyggen före svärmningen mellan april och juli. Som ett slags försäkring, om sommaren skulle bli varm och torr och granarna bli försvagade.
– En fälla med feromon kostar lika mycket som en kubikmeter gran, säger han och gör kalkylen att man på bara en säsong kan fånga så många granbarkborrar att man räddar ett par, tre granar.
Skogma har köpt rättigheterna och startat produktion i Sverige av den norska Novefellan. Förra året såldes 10 000 fällor. Vd Rikard Ellander Svensson, som också han tycker att man ska kombinera sök–och-plock och fällor, för fram ett psykologiskt argument för fällorna.
– När skogsägaren ser granbarkborrarna i fällan får de en psykologisk push att inte ge upp utan driva vidare för att bryta nacken av populationen, säger han.
Kommentarer
Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.