Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 29 oktober

    De vill folkomrösta mot naturreservat

    Nu får det vara nog. Det tycker Kenneth Andersson som samlat in tillräckligt med namnunderskrifter för att få till en folkomröstning mot fler naturreservat i Vilhelmina kommun.

     Marsfjällets naturreservat på 86 000 hektar är ett av många skyddade områden i Vilhelmina kommun.
    Bild 1/3 Marsfjällets naturreservat på 86 000 hektar är ett av många skyddade områden i Vilhelmina kommun. FOTO: Rolf Segerstedt
     – Det är en fråga om egendom som ska ge avkastning och Vilhelmina kommun har offrat nog mycket redan, säger Kenneth Andersson.
    Bild 2/3 – Det är en fråga om egendom som ska ge avkastning och Vilhelmina kommun har offrat nog mycket redan, säger Kenneth Andersson. FOTO: Privat
     – Har vi som kommun någon makt mot länsstyrelsen, det är knäckfrågan, säger Annika Andersson.
    Bild 3/3 – Har vi som kommun någon makt mot länsstyrelsen, det är knäckfrågan, säger Annika Andersson. FOTO: Grafiska Verkstan AB

    – Staten har gjort en uppgörelse med Bryssel om att skydda areal, och då ger de sig på så billig mark som möjligt. Markägaren får 125 procent av värdet, men för myrmark som inte är värd någonting blir det fortfarande ingenting.

    Det säger Kenneth Andersson, Dikanäs, som motivering till varför han vill ha en folkomröstning mot fler naturreservat i Vilhelmina. 18 procent av kommunen har redan formellt skydd av något slag (se separat artikel), och Kenneth Andersson och hans fru äger själva skog som påverkas av planer på att skydda mer mark runt Skansån.

    Inget nytt tillförs

    – Vi har kollat listorna över vilka arter de vill skydda där. Men alla arterna finns redan inom Njakafjäll (reservat och Natura 2000-område på 6 214 hektar, reds anm.). Inget nytt tillförs med ett reservat vid Skansån, förutom flodpärlmusslan. Den har de hängt upp sig på, men det är fiskevårdsföreningen som skapat förutsättningarna för musslan genom att fixa forsnackar, plantera in öring med mera, det är vi som gjort jobbet.

    Han får medhåll av Göran Jonzon, tidigare kommunalpolitiker i Vilhelmina och den som kom med idén om en folkomröstning.

    – Det ligger en död hand över en stor del av Vilhelmina kommun och vi har tappat sågen som var den största arbetsgivaren. Större delen av Sorsele kommun är redan skyddad och mer skydd här tillför inga nya arter, det blir bara en kopiering av det som redan finns. De tar mark i Norrland, i stället för alkärren söderut, för att den är billigast för att nå hektarmålen och visa upp för EU, säger han.

    Stort missnöje

    Vilhelmina har knappt 7 000 invånare och en folkomröstning måste ha stöd av 10 procent av de röstberättigade. Under våren och sommaren har Kenneth Andersson samlat in namnunderskrifter, och det har gått överraskande lätt, säger han.

    – Utanför tätorten är missnöjet stort. På vägen mellan Vilhelmina och Lycksele stannade jag vid 35 hus och 33 skrev på direkt. Då har man inte lyckats med skogspolitiken. Det är en fråga om egendom som ska ge avkastning och Vilhelmina kommun har offrat nog mycket redan.

    I slutet på september lämnade han in listor med fler än de runt 550 underskrifter som behövs till kommunen, som nu ska ta ställning till hur de ska gå vidare.

    Skydda äganderätten

    – Jag förstår upprördheten, som inte är unik för Vilhelmina. Många inlandskommuner upplever att staten, via länsstyrelsen, lägger beslag på marken, säger Annika Andersson, tillträdande ordförande i kommunstyrelsen.

    – Staten måste ta hänsyn till äganderätten, den är viktig för Sverige historiskt och måste också skyddas. Skogen är otroligt viktig för folk här, det är inte ”bara” skog.

    Men frågan om folkomröstning är ändå inte lätt, anser hon. Enligt Annika Andersson skulle troligen ett nej till naturreservat vinna vid en folkomröstning, en inställning som också delas över partigränserna i kommunledningen. Samtidigt kostar omröstningen en hel del och det är dessutom osäkert om den skulle ha någon effekt.

    – Har vi som kommun någon makt mot länsstyrelsen, det är knäckfrågan. En folkomröstning kan visa att det finns ett missnöje, bli ett statment. Men vi vill ju ha ett resultat som går i linje med folkviljan, och kanske går det att få till förändring på en annan väg.

    Till toppen