Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 10 april 2018

    Dålig lönsamhet trots rekordår för sågverken

    Trävarurpriserna är rekordhöga när hela världen bygger och efterfrågar svenska trävaror. Trots det är lönsamheten skral för sågverksbranschen. Det visar ATL:s stora genomgång.

     Sett över tid har antalet sågverk i Sverige blivit färre och större. Men det betyder inte att lönsamheten blivit bättre.
    Sett över tid har antalet sågverk i Sverige blivit färre och större. Men det betyder inte att lönsamheten blivit bättre. FOTO: Fredrik Loberg

    Förra året var det mesta rätt för sågverken. Byggandet i Sverige gick på högvarv. Trots Brexitförhandlingar fortsatte Storbritannien att konsumera svenska trävaror och övriga Europa likaså. Exporten till USA ökade stort och trävarupriserna där var rekordhöga. Kina efterfrågade också mycket trävaror.

    Dessutom var de viktiga exportvalutorna euron, pundet och dollarn hyfsat stabila under 2017 och låg alla på en relativt hög nivå, vilket gynnade de svenska sågverken.

    Men trots den goda konjunkturen visar inte sågverken upp några rekordsiffror. Ungefär en tredjedel av volymen som produceras vid svenska sågverk har visserligen en rörelsemarginal på minst 5 procent, vilket motsvarar en intjäning på cirka 125 kronor per kubikmeter.

    Cykler på fem år

    Inom sågverksbranschen brukar det dock hävdas att det är den lönsamhet som krävs över tid för att företagen ska ha råd att investera och satsa på framtiden. För att nå dit under en hel konjunkturcykel måste vissa år ha en betydligt bättre lönsamhet, uppåt 10 procent, eftersom andra år är betydligt sämre.

    – Man brukar säga att sågverk befinner sig i en cykel om fem år. Ett år är enastående, ett är uruselt och de andra tre går jämnt ut, säger Gunnar Ek som under många år varit Aktiespararnas bolagsbevakare.

    ATL har vid flera tillfällen skrivit om skogsägarföreningens Södras problem med att få lönsamhet i sina sågverk.

    Plus för privata

    Det har även gått dåligt för börsnoterade sågverksföretag som Rörvik Timber, som avvecklats de senaste åren, och Fagerlid, som gick i konkurs 1999. Bergs Timber har också haft problem med lönsamheten.

    Gunnar Ek påpekar att flera av de privatägda har lyckats bättre. Det kan man också konstatera om man tittar på ATL:s tabeller. Ofta är nyckeltalen rörelsemarginal och intjäning bättre för de små sågverksföretagen än för de större.

    – Det handlar ofta om en familj eller en hel släkt som är engagerad i det lilla sågverket och de förstår sig på kunderna, säger Gunnar Ek.

    Mindre företag kan ofta ha fördelar eftersom de kan vara flexibla och snabbt ställa om efter kundernas behov. Men även om de är lönsamma kan de ha svårt att tjäna ihop tillräckligt mycket pengar för att göra större investeringar och satsa på vidareförädling.

    – Mindre sågverk har inte råd, säger Gunnar Ek.

    Växande vinnare

    Sågverkskoncernen Vida tillhör de få större företagen i branschen med bra lönsamhet. Koncernen tillhör också de som vuxit mest. De senaste 12-13 åren har företaget fördubblat produktionen.

    – Sågverksbranschen är investeringstung och självklart är det lättare att ta större investeringsbeslut när lönsamheten är bättre och när vi fått större ekonomiska muskler, säger Vidas huvudägare och koncernchef Santhe Dahl.

    Sett över en längre period har antalet sågverk i Sverige blivit färre och större. Trots denna konsolidering har inte lönsamheten i branschen blivit bättre. Men Santhe Dahl tycker ändå att det finns vissa ljuspunkter.

    – Trä som byggmaterial ligger mer i tiden än för 15-20 år sedan. Det finns ju flera städer som driver detta, säger han och får medhåll av Peter Nilsson som är koncernchef på Bergs Timber.

    – Jag är mer optimistisk för branschen än för några år sedan. Vi är färre aktörer, träbyggandet ökar och en ökad förädling jämnar ut konjunktursvängarna. I takt med förbättrad lönsamhet så kan vi nu vara mera offensiva, inte minst i satsningen på produktutveckling och kompetensförsörjningen, säger Peter Nilsson.

    LÄS OCKSÅ: Hållanders vinster går till investeringarLÄS OCKSÅ: ATA Timber fortsätter investeraLÄS OCKSÅ: Masur för miljonerLÄS OCKSÅ: Massabruken vinner kampen om råvaran

    Relaterade artiklar

    Till toppen