Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 6 april

    Dålig idé att lagra kol i gammelskog

    Äldre skog slutar lagra in koldioxid ur luften och fungerar därför dåligt som kolsänka. Men för den biologiska mångfalden har den äldre skogen stor betydelse.

     Gammal skog fungerar dåligt som kolsänka, enligt danska forskare. Däremot har den stor betydelse för den biologiska mångfalden.
    Gammal skog fungerar dåligt som kolsänka, enligt danska forskare. Däremot har den stor betydelse för den biologiska mångfalden. FOTO: Alf Linderheim/TT

    Tanken att skog som är äldre än 200 år skulle vara en bra kolsänka kommer bland annat från en forskningsstudie från 2008. Nu har forskare vid Köpenhamns universitet granskat den studien och kommit fram till motsatsen.

    Enligt de danska forskarna överskattar den tidigare studien bland annat inlagringen av kol i marken i den gamla skogen. För att den inlagringen ska vara möjlig krävs ett stort tillskott av kväve, och de kvävemängderna finns inte i den gamla skogen.

    Når jämvikt

    Enligt de danska forskarna fungerar skogen i stället som en kolsänka i början av omloppstiden, 50 till 100 år under danska förhållanden, för att sedan successivt nå ett jämviktsläge där trädens upptag av koldioxid är lika stort som avgången från nedbrytning i marken. Ett kollager på rot riskerar dessutom att ödeläggas av stormar, torka, brand eller insektsangrepp vilket innebär att inlagrat kol återgår till atmosfären.

    Kritiken mot bristerna i den tidigare studien stöds också av forskningsresultat från Suserupskogen i danska Sorø. Efter att ha stått orörd i ett sekel är de äldsta träden där nu 300 år och inventeringar 1992, 2002 and 2012 visar att skogen inte har något signifikant upptag av koldioxid.

    Viktig för mångfalden

    Samtidigt poängterar forskarna att gammal skog har andra viktiga funktioner:

    ”Den gamla skogen spelar en nyckelroll för biologisk mångfald. Men för att långsiktigt minska klimatpåverkan är den inget effektivt verktyg. Det är viktigt att förstå nyansskillnaderna så att debatten baseras på vetenskapligt underbyggda påståenden och att politiken inte påverkas på felaktiga grunder”, säger Per Gundersen, en av forskarna bakom den danska studien.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen