Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 28 november 2008

    Dålig attityd till körskador

    I Sverige finns traditionellt sett en förlåtande attityd till de markskador som skogsmaskiner orsakar, hävdar forskaren Staffan Berg på Skogforsk. Något som behöver förändras om körskadorna ska minskas.

    Staffan Berg och hans kollegor har fått förvånande reaktioner i sydligare delar av Europa när Årets bild 2005 har visats. -Man ser det som en väl dokumenterad markskada, säger Staffan Berg. Foto: Jocke Berglund Foto: Jocke Berglund
    Staffan Berg och hans kollegor har fått förvånande reaktioner i sydligare delar av Europa när Årets bild 2005 har visats. -Man ser det som en väl dokumenterad markskada, säger Staffan Berg. Foto: Jocke Berglund Foto: Jocke Berglund

    – Det är attityden som är problemet. Man har från det skogliga hållet en tillåtande attityd till markskador. Jag tror att man tycker att markskador får accepteras om man ska få ut något virke ur skogen, säger Staffan Berg på Skogforsk.
    I Sverige och Norden har markskador inte diskuterats på samma sätt som i andra delar av Europa. I exempelvis Tyskland har man en mycket hårdare inställning till körskador.

    I Sverige kom traktorerna in i skogen i större omfattning först på 70-talet. Det var sent jämfört med sydligare länder. Hos oss bor det också färre människor i skogstrakterna och det har varit mindre konkurrens om marken. Därför har färre blickar sett de skador som uppstår. I stora delar av landet finns dessutom tjäle halva året som förhindrar skador.
    Den förlåtande attityden i Sverige har delvis väckt förvåning utomlands berättar Staffan Berg. Bland annat har han och hans kollegor fått reaktioner på Årets bild 2005 i Sverige.

    Flygbilden som visar ett trädformat hygge efter stormen Gudrun där spåren efter skogsmaskinerna är väldigt tydliga.
    – Man blir förvånade över att inte allmänheten reagerar över att det är en stor markskada, säger Staffan Berg.
    Körskador är nu inte bara av estetisk karaktär, utan kan i allra högsta påverka produktionen. Både dagens och den framtida. Om den insikten sprids kan man lättare också komma åt problemen.
    Den allra enklast åtgärden är planering.
    – Du kan få bort kanske hälften av alla markskador genom att planera.
    Bland annat kan man i förväg planera in sina körstråk i fast terräng och kontrollera vilka områden som är känsliga för regn.
    – Alla talar om kostnader men det är inte säkert det behöver bli dyrare eftersom produktionen blir bättre med planering.
    – Det kostar också pengar att köra i dålig framkomlighet eftersom det tar längre tid.

    Hans Dahlgren

    Fakta

    Faror med körskador
    Körskador kan bland annat orsaka markerosion genom att diken bildas där rinnande vatten kan äta sönder marken. Det finns också risk att tungmetaller som lagrats i marken lakas ur och rinner ut i bäckar och sjöar. Ett annat problem är att marken kompakteras, vilket har visat sig ge bestående problem för träd att nyetablera sig just där.

    Relaterade artiklar

    Till toppen