Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 15 januari

    Buskiga tallplantor fortsätter att förbrylla

    Trots flera experiment under fjolåret har forskarna ännu inget svar på orsaken till de buskiga tallplantorna i östra Götaland.

    De senaste åren har det kommit rapporter om problem med buskiga tallplantor i östra Götaland. Plantorna saknar tydliga toppskott, vilket på sikt kan innebära dålig stamform och lågt virkesvärde.

    Karl-Anders Högberg, seniorforskare på Skogforsk, har i flera år följt problemet. I fjol gjordes flera experiment för att hitta orsakerna.

    Inte borbrist

    – Vi har inga nya rön om orsakerna, men vi kan i alla fall avskriva vissa. Det rör sig inte om borbrist. En teori har varit att torka hämmat plantornas upptag av bor, vilket kan störa skottsättningen, men det kan vi avskriva i det här fallet. Vi har också provat att behandla plantorna med bekämpningsmedel mot svamp. Men det hade inte heller någon effekt, säger han.

     Karl-Anders Högberg visar upp en av de buskiga tallplantor som påträffats de senaste åren i östra Götaland.
    Karl-Anders Högberg visar upp en av de buskiga tallplantor som påträffats de senaste åren i östra Götaland. FOTO: Torbjörn Esping

    Att svampsjukdomar ligger bakom tillväxtstörningarna kan ändå inte helt avskrivas. Plantan kan ha smittats före behandling och effekterna visat sig först senare. Tidigare undersökningar har inte heller visat några mönster vad gäller föryngringssätt, närhet till kusten eller markfuktighet.

    Kopplingar till klimatet

    – Att det kan finnas kopplingar till klimatet kan inte helt avskrivas. Men samtidigt har ju kombinationen med torra somrar och milda vintrar förekommit tidigare, säger Karl-Anders Högberg.

    Det har inte heller gått att koppla problemen till en specifik omgång plantor från någon plantskola, bland annat på grund av svårigheter att spåra plantorna bakåt, och det rör sig inte om problem kopplade till någon specifik proveniens.

     Vart ska den här tallen ta vägen? Ja, det är svårt att säga eftersom den just nu har fem-sex toppskott som vart och ett kan ge upphov till en stam.
    Vart ska den här tallen ta vägen? Ja, det är svårt att säga eftersom den just nu har fem-sex toppskott som vart och ett kan ge upphov till en stam. FOTO: Torbjörn Esping

    – Det sätts inga plantor från beståndsfrö längre i södra Sverige. Allt frö kommer från två plantager: Lilla Istad och Gotthardsberg. Men så har det varit i 15 år, och det är bara de fyra senaste åren som vi haft de här problemen med tillväxtstörningar.

    10 procent

    De inventeringar som gjorts av Skogforsk pekar på att det i Småland kan röra sig om 10 procent av plantorna som riskerar att få ett lägre timmerutfall.

    – Det är svårt att uttala sig om den långsiktiga utvecklingen, hur träden utvecklar sig, och därför är det viktigt att följa. Men frånsett de buskiga topparna har de bra överlevnad och tillväxt, säger Karl-Anders Högberg.

    Relaterade artiklar

    Till toppen