Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 12 april

    Brist på råvara bromsar skogsindustrin

    Det finns för lite tillgänglig skog att avverka. Därför håller den svenska skogsindustrin tillbaka investeringar och kan tappa andelar på den globala världsmarknaden.

     Industrins produktion hade kunnat öka mer, men det går inte att få fram tillräckligt mycket råvara under de kommande åren.
    Industrins produktion hade kunnat öka mer, men det går inte att få fram tillräckligt mycket råvara under de kommande åren. FOTO: Gunnar Andersson

    På 69 procent av all svensk mark växer det skog. Ändå finns det för få träd att avverka för industrins behov. Det visar en ny rapport som tagits fram av konsultföretaget Afry och som är underlag till den kommande skogliga konsekvensanalysen som Skogsstyrelsen och SLU genomför, SKA22.

    – Skogsindustrin vill och kan växa men hålls tillbaka av råvarutillgången, säger Jonas Paulsson som är utredare på Skogsstyrelsen.

     Jonas Paulsson är utredare på Skogsstyrelsen.
    Jonas Paulsson är utredare på Skogsstyrelsen. FOTO: privat

    Även om det pratas en hel del om nya produkter från skogen, är det fortfarande massa- respektive sågverksindustrin som driver branschen framåt.

    Den svenska massaproduktionen väntas öka från 11,6 till 12,3 miljoner ton från 2019 fram till 2035, och sågverksproduktionen från 18,6 till 19,3 miljoner kubikmeter sågade trävaror under samma period.

    Men industrins produktion hade kunnat öka mer. Inte minst är det stor efterfrågan på långfibrig massa, som görs av gran och tall. Men det går inte att få fram tillräckligt mycket råvara under de kommande åren.

    All skogsmark inte är tillgänglig för skogsbruk. Det finns improduktiv skogsmark och det finns produktiv skogsmark som är avsatt för naturvårdsändamål. Det minskar den tillgängliga arealen med 26 procent. På den produktiva brukningsbara skogsmarken är avverkningsintensiteten hög och kan inte öka särskilt mycket.

    Global efterfrågan

    Samtidigt finns en global marknad som efterfrågar den svenska skogsindustrins produkter. Intresset för tidningspapper och annat grafiskt papper minskar, men världens befolkning växer och medelklassen ökar i många länder och det skapar ett behov av bland annat mjukpapper.

    – Men utifrån råvarutillgången kan det vara svårt för den svenska skogsindustrin att bibehålla sina marknadsandelar, säger Jonas Paulsson.

    För skogsägarna kan det verka positivt med stor efterfrågan. Till viss del lär de också märka av en ökad konkurrens om råvaran. Men skogsindustrin håller alltså tillbaka investeringarna för att inte öka konkurrensen om råvaran för mycket.

    Kanske kan vissa delar av Sverige märka av förändringarna mer. I norra Sverige kan avverkningarna öka. Det gör att virkesvolymer kommer att transporteras från norr till söder. Troligen kommer också Finland att importera virke från norra Sverige.

    Redan i dag importerar Sverige cirka sju miljoner fastkubikmeter till massaindustrin, men importen måste öka ytterligare när industriproduktionen utökas.

    Import av massaved från Norge väntas öka, men det finns inte obegränsat med råvara i grannländerna och konkurrensen om råvaran i Baltikum ökar troligen i framtiden i takt med att Finland bygger ut sin skogsindustri.

    Nu ska projektgruppen för SKA22 ta med rapportens slutsatser i sitt fortsatta arbete. En aspekt som ytterligare kan försvåra för industrin är att andelen löv ökar i skogarna, och bör kanske öka ännu mer i takt med att skogen anpassas för ett förändrat klimat. Förändringen i skogen passar inte in i industristrukturen.

    – Den övergripande utvecklingen vi ser i industrin är för barrved, inte för lövved, säger Jonas Paulsson.

     

    Fakta: Skogliga konsekvensanalyser

    Skogsstyrelsen och SLU har genom åren gjort flera skogliga konsekvensanalyser. Nu är nästa på gång, SKA22 som ska presenteras hösten 2022.

    Varje SKA-rapport präglas av sin tid. SKA22 påverkas av kampen om träden i skogen och av klimatförändringarna.

    Industrin vill ha mer råvara medan andra intressen vill ha mer biologisk mångfald och mer hyggesfritt. Samtidigt kan klimatförändringarna ge oss helt nya förutsättningar i skogen.

    SKA-rapporterna brukar bli underlag för många andra analyser och en utgångspunkt för diskussionen om skogen.

    – Få verkar vara nöjda med sakernas tillstånd i dag och därför vill vi peka ut ytterramarna så att vi får ett bättre kunskapsunderlag till en vettig avvägning, säger Andreas Eriksson som är projektledare för SKA22.

    Sedan SKA15 presenterades för fem år har synen på klimatförändringarna förändrats.

    – Vi kanske inte ska räkna med att klimatförändringarna ger oss lika stor ökad tillväxt som vi tidigare räknat med, säger Andreas Eriksson och påpekar samtidigt att klimatförändringarna gör beräkningarna mer osäkra.

     Andreas Eriksson, Skogsstyrelsen. Projektledare för SKA22.
    Andreas Eriksson, Skogsstyrelsen. Projektledare för SKA22. FOTO: privat

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen