Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 27 March 2017

    ”Bra för de svenska skogsägarna”

    Generellt tas regeringens viljeinriktning kring biodrivmedel emot väl bland biodrivmedelsproducenterna. Vad som sker bortom 2020 är dock höljt i dunkel och håller till­baka investeringar.

     Positiv. ”Det är bra för skogen, det är bra för Sverige. Nu får de bara ge oss signaler om fortsättningen så kan det bli jäkligt bra”, säger Björn Gillberg som vill göra drivmedel av svensk skogsråvara.
    Positiv. ”Det är bra för skogen, det är bra för Sverige. Nu får de bara ge oss signaler om fortsättningen så kan det bli jäkligt bra”, säger Björn Gillberg som vill göra drivmedel av svensk skogsråvara. FOTO: Torbjörn Esping

    – Det är ett steg framåt och det är bra för de svenska skogsägarna. På sikt kan man få satsningar på inhemska drivmedel. Men vi vill också veta hur det ser ut efter 2020, säger Björn Gillberg som är startklar för att bygga en metanolfabrik i Värmland.

    Att tiden efter 2020 är så oklar beror på att EUs lagstiftning kommer att ändras på flera områden som rör biodrivmedel. Dels har Sverige ett godkänt undantag som innebär att man får ge stöd i form av skattereduktion för flytande biodrivmedel som löper ut 2018.

    Det räknar rege­ringen med att få förlängt till och med 2020 men inte längre än så. Dessutom vill EU fasa ut användningen av grödbaserade biodrivmedel.

    Klimatnytta i fokus

    Det nya förslag som rege­ringen presenterat fokuserar på klimatnytta.

    De som säljer drivmedel ska åläggas en reduktionsplikt och tvingas genom inblandning sänka utsläppen av klimatgaser från diesel och bensin med vissa bestämda andelar.

    Fram till 2020 blir det ingen större skillnad på kraven. De håller sig på en nivå som marknaden redan i dag klarar av. Sedan höjs inblandningskraven undan för undan. Om 13 år ska både diesel och bensin som säljs i Sverige till hälften bestå av biobaserade drivmedel.

    – För svensk biodrivmedelsindustri ser vi att det här är gynnsamt och då är det bra även för svenskt jordbruk och skogsbruk som kan leverera råvara, säger Alarik Sandrup, näringspolitisk chef på Lantmännen som äger etanolproducenten Lantmännen Agroetanol i Norrköping.

    Energiskatten slopas helt

    Förutom ett krav på ökad inblandning i vanliga drivmedel innebär regeringens förslag också att energiskatten slopas helt på E85 och rena och höginblandade biodrivmedel från 2018, något som bland annat väntas gynna Perstorp Bioproducts som är stor tillverkare av biodiesel från raps, RME.

    – Den skatteobalans vi levt med sedan 2015 försvinner och vi blir konkurrensneutrala igen. Det tror vi kommer att innebära att RME-baserad ren biodiesel kommer tillbaka på marknaden, säger VD Lars Lind.

    ”Självklart bekymrade”

    Även han hade önskat sig ett förslag som var tydligare.

    – Vi är självklart bekymrade över vad som kan hända efter 2020 med höginblandat, men det ger oss ändå tre år till att planera och för regeringen att komma överens med EU.

    LÄS MER: EU hotar regeringens strategi

    Biodrivmedel ska minska utsläppen

    * Reduktionsplikten införs 1 juli 2018 då utsläppen från bensin genom inblandning av biodrivmedel ska minska med 2,6 procent och för diesel med 19,3 procent.

    * 2030 ska omkring 50 procent av de drivmedel som omfattas av reduktionsplikten totalt bestå av biodrivmedel.

    * Slopad energiskatt för E85 och rena biodrivmedel som biogas, Fame och HVO från 2018. Vad som sker efter 2020 beror på EU-beslut.

    * Kontroll 2019 av dåvarande EU-rättsliga förutsättningar och omtag utifrån det.

    * 2030 ska utsläppen från inrikes transporter (utom flyg) ha minskat med 70 procent jämfört med 2010, både genom miljövänligare bränslen och omställningar i transportsektorn.

    * För att klara variationerna av inblandning över årstiderna ska reduktionsplikten beräknas årsvis.

    * Alla drivmedel inom reduktionsplikten ska uppfylla vissa hållbarhetskriterier.

    * Översyn av läget och eventuella justeringar vart tredje år.

    Till toppen