Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 10 juli

    Björk klarar sig bättre från betesskador

    De nya betesskadorna på tall i det återplanterade brandområdet ska ner under fem procent per år om de ska vara på en tolerabel nivå.

     Det finns flera, och mycket olika, uppgifter om hur mycket älg det finns i det stora skogsbrandsområdet.
    Det finns flera, och mycket olika, uppgifter om hur mycket älg det finns i det stora skogsbrandsområdet. FOTO: Mostphotos

    Det kommer Skogsstyrelsen fram till i sin preliminära viltinventering i brandområdet i Västmanland.

    Merparten av återplanteringen i brandområdet i Västmanland skedde 2015 och 2016. Men även åren efter det har det planterats. Till 93 procent har det handlat om tall, sedan kommer självföryngrad björk med 5 procent och gran med två procent.

    Men tittar man på vad som står på provytorna är det björken som dominerar. Sammanlagt på de hundra provytorna finns det cirka 2 600 björkstammar, 2 300 tallar och 750 aspar. Skogsstyrelsen konstaterar dock i den preliminära rapporten att endast knappt 7 procent av ytorna var röjda.

    Tillväxt av löv har avtagit

    Medelhöjden på tallarna är drygt 66 centimeter, björkarna är tre gånger så höga, 182 centimeter. Den asp, sälg och rönn som finns där det brunnit har också blivit över metern hög. Men tillväxten när det gäller löv har avtagit de senaste åren, vilket kan bero på näringsbrist på de hårt brända markerna och/eller ett hårt betestryck.

    Enligt den preliminära rapporten har björken klarat sig betydligt bättre från betesskador än tallen. Endast drygt 2 procent av björkarna har färska skador, jämfört med omkring 8 procent av tallarna.

    Vinterbetesskador är enligt rapporten vanligare än sommarbetesskador, men det finns också en svårförklarad skillnad genom att sådd fått långt mer vinterskador medan plantor från naturlig föryngring har relativt mycket sommarskador. Sådd hade betydligt mer gamla skador än övriga föryngringsmetoder.

    Inga viltskador har enligt rapporten observerats på granplantor.

    Stora variationer

    Antalet älgar i området har utifrån spillningsobservationer beräknats till drygt 6 stycken per 1 000 hektar. Motsvarande siffror för rådjur är knappt 2 stycken och 1 kronhjort. Men när Skogsstyrelsen gjorde en inventering med hjälp av drönare i december 2018 kom man fram till att det fanns cirka 33 älgar per 1 000 hektar och cirka 15 rådjur och kronhjortar på samma yta.

    Skogsstyrelsen konstaterar också att det är stora variationer, dels mellan de två åtskilda delområdena, dels inom dessa områden både när det gäller betesskador och mängden vilt.

    Viltinventeringen 2020

    • Inventeringen gjordes första veckan i april i år. Den preliminära rapport som ATL tagit del av har lagts fram för att vara underlag för förvaltningsbeslut under 2020. En slutlig rapport ska presenteras senare i år.

    • Skogsbruk bedrivs i norra delområdet som är på cirka 4 200 hektar och det södra delområdet som är på cirka 1 200 hektar.

    Källa: Skogsstyrelsen

    Älgskador

    • Älgbetning kostar varje år skogsbruket 1,25 miljarder kronor i tillväxtförluster och kvalitetsförsämringar.

    • I hela Sverige finns det cirka 250 000 älgar, i fjol sköts det cirka 80 000 djur.

    Källa: Jägarnas Riksförbund

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen