Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 2 april

    Bättre skogsdata med laserskanning

    Den första omgångens laserskanning gav massor med högkvalitativ skogsdata. Nu skannas skogen igen, vilket också gör det möjligt att mäta tillväxten.

     Manuella inventeringsmetoder får allt hårdare konkurrens av fjärrdata. Men för faktisk ålder kanske borren fortfarande är bäst.
    Manuella inventeringsmetoder får allt hårdare konkurrens av fjärrdata. Men för faktisk ålder kanske borren fortfarande är bäst. FOTO: Rolf Segerstedt

    För några år sedan laserskannades Sveriges skogar för första gången. Det gav objektiv information om till exempel höjd, volym, diameter och grundyta med samma eller högre precision än vid skogsbruksplanläggning.

    För att hålla uppgifterna ajour skannas nu skogarna igen, och det innebär nya möjligheter.

    – Genom att jämföra data från två skanningar kan vi också få fram värden på verklig tillväxt. Vi håller på att utveckla modeller för det som i bästa fall kan bli klara under året, säger Jörgen Wallerman på avdelningen för skoglig fjärranalys vid SLU, som jobbar med att få fram en ny version av skoglig grunddata med hjälp av data från den nya laserskanningen.

     – Från laserskanningen borde vi kunna ersätta bonitet med den uppmätta faktiska tillväxten, säger Jörgen Wallerman.
    – Från laserskanningen borde vi kunna ersätta bonitet med den uppmätta faktiska tillväxten, säger Jörgen Wallerman. FOTO: SLU

    Flera metoder används

    I dag beräknas tillväxten utifrån markens bonitet, dess produktionsförmåga. Det finns flera olika metoder att bestämma boniteten, bland annat baserat på höjdtillväxten över tid eller på hur växtlighet och markförhållanden är i beståndet. Tillväxten kan också bestämmas genom att jämföra mätningar i fält från två olika tillfällen.

    Men metoderna att bestämma bonitet och tillväxt har ganska låg precision, och tillsammans med den mänskliga faktorn gör det att uppgifter om till exempel beståndsvolym ofta är dåliga. När Persson Invest för några år sedan uppdaterade sina planer med hjälp av laserdata fick de skriva upp förrådet med 20 procent, och värdet ökade med 300 miljoner kronor.

    Genom att under flera år ha räknat upp volymen med boniteten hade förrådet underskattats.

    Stor felmarginal

    Samma sak gäller även för mindre fastigheter, där man ofta kan räkna med en felmarginal på 20 procent i skogsbruksplanerna.

    Om laserskanningen kunde användas för bonitering skulle den bli mycket mer exakt. Men det är inte helt lätt.

    – Då måste vi veta trädslag och skogens ålder och skötselhistorik, och det får vi inte från skanningen. Men man kan tänka sig att ta det från annat håll, till exempel register, skogsbruksplaner eller Skogsstyrelsens registrering av avverkningar, förklarar Jörgen Wallerman.

    – Dagens bonitering är ganska trubbiga verktyg. När man jämför bonitering efter höjdtillväxt med bonitering med ståndortsfaktorer så är det svårt att förstå att de skulle beskriva samma sak, men det ska de ju göra.

    Bättre prognoser

    – Från laserskanningen borde vi kunna ersätta bonitet med den uppmätta faktiska tillväxten. Det skulle ge en helt ny ingångsvariabel för skoglig planering och bättre prognoser, även för gles skog och annat som inte passar in i dagens modeller. Det borde också ge de första objektiva avgränsningarna mellan produktiv och icke produktiv skogsmark, och skulle även kunna användas för naturvård: Exempelvis kan ett bestånd med gammal grov skog utan höjdtillväxt förväntas innehålla höga naturvärden.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen