Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 16 oktober

    Skogsfiffel satte språkliga spår

    Stöld av statligt virke i mitten av 1800-talet har satt språkliga spår som lever kvar än i dag. Men det substantiv som Baggböle sågverk gav upphov till har bytt betydelse med tiden.

     Baggböle herrgård omkring 1880. Sågen sysselsatte då 170 personer som sågade runt 150 000 stockar per år.
    Baggböle herrgård omkring 1880. Sågen sysselsatte då 170 personer som sågade runt 150 000 stockar per år. FOTO: Okänd/Wikimedia Commons

    Med ett utgångspris på knappt 9 miljoner kronor är Baggböle herrgård just nu till salu. Timmerbyggnaden på 500 kvadratmeter uppfördes redan 1846 som förvaltarbostad till Baggböle sågverk, någon mil uppströms Umeå. Sågverket var då det enda större vid Umeälven, och det är också därför som baggböleri finns som ett substantiv i det svenska språket.

     Huvudbyggnaden på Baggböle herrgård, Umeå.
    Huvudbyggnaden på Baggböle herrgård, Umeå. FOTO: Per Kjell/Boporten

    Ordet dyker första gången upp i tidningen Fäderneslandet 1867. Då syftar det på en härva där stora mängder virke avverkats olovligt på statens mark i Norra Lycksele revir. Misstankarna föll av naturliga skäl på den enda större köparen nedströms, sågen vid Baggböleforsen. Sågverket ägdes av James Dickson & Co, som också tidigare åtalats för att ha köpt olagligt avverkat virke i området.

     Baggböle herrgård idag. Skogen har vuxit upp igen men nere i älvfåran syns lämningar från sågverkstiden.
    Baggböle herrgård idag. Skogen har vuxit upp igen men nere i älvfåran syns lämningar från sågverkstiden. FOTO: Per Kjell/Boporten

    Svor på bibeln

    Redan 1850 utfärdade faktiskt Högsta domstolen en fällande dom, såvida inte en företrädare för firman ville gå värjemålsed på sin oskuld. Och det ville James Robertson Dickson, som ledde företaget, och friades därför. Historien upprepade sig vid rättegången 1867, men med skillnaden att det i stället var företagets flottningschef som svor sig fri från skuld med två fingrar på bibeln.

    De här fallen, och andra liknande, väckte mycket uppmärksamhet. Det ledde bland annat till att Kungliga Skogsstyrelsen, föregångare till Domänstyrelsen, bildades 1859 för att staten skulle få bättre kontroll över sina skogar.

    Under 1850-1890-talet pågick samtidigt avvittringen i den här delen av Västerbotten. Det innebar att enskilda hemman gavs äganderätt åt det som tidigare varit statlig mark. Och i samband med det fick baggböleri en annan betydelse: Att skogsbolag lurade av bönderna deras skog till underpriser. I de affärerna hade sågen i Baggböle knappt någon del, den fick större delen av sin råvara från 50-åriga avverkningsrätter.

     James Dickson & Co köpte sågen i Baggböle 1838 och 1846 stod herrgården klar som förvaltarbostad. Timret flottades ned längst Umeälven, som längst 24 mil, vilket kunde ta upp till tre år.
    James Dickson & Co köpte sågen i Baggböle 1838 och 1846 stod herrgården klar som förvaltarbostad. Timret flottades ned längst Umeälven, som längst 24 mil, vilket kunde ta upp till tre år. FOTO: Per Kjell/Boporten

    Bönder köpte skogen

    Men den betydelsen av ordet baggböleri har levt kvar fram till i dag, trots att flera forskare visat att den gamla berättelsen om hur bolagen blev stora skogsägare i Norrland inte stämmer. Ofta var det i stället lokala entreprenörer och framsynta bönder som först såg möjligheterna med skogsaffärerna. Skogen kunde sen säljas och köpas i flera led innan den nådde fram till de stora bolagen. Ofta fick bönderna också bra betalt, pengar som kunde investeras i jordbruk eller bättre mark i ett Norrland som då sågs som ett framtidsland för jordbruk.

    Relaterade artiklar

    Till toppen