Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 2 januari

    ”Det kan bli oerhört dyrt med stormskador”

    Behovet av att försäkra sin skog blev smärtsamt tydligt för många skogsägare efter stormen Gudrun. Enligt Länsförsäkringar, som är störst på marknaden när det gäller att försäkra privatägd skog, är dagens skogsägare måna om att värna sina marker.

    FOTO: Mostphotos

    – Vi ser en ökad medvetenhet bland våra kunder, de vill skydda sin skog mot brand, storm och insektsangrepp. Vi ser också att kostnaderna för stormskydd har ökat de senaste tio åren. Det kan bli oerhört dyrt med stormskador, det såg vi inte minst efter Gudrun, sa Johan Litsmark, naturskadespecialist vid Länsförsäkringar AB, i en intervju med ATL efter sommarens skogsbränder.

    På Dina Försäkringar, som har cirka 15 procent av marknaden för lantbruksföretagare, kan skogsägare försäkra sin skog genom en tilläggsförsäkring till lantbruksföretaget. Tilläggsförsäkringen finns antingen bara för skogsbrand eller som skogspaket, den senare skyddar även mot stormskador, snöbrott och skada på föryngring genom torka, frost, svamp, sork- eller insektsangrepp.

    Medvetenheten hög

    – Stormen Gudrun blev en väckarklocka, då insåg våra kunder att det kan bli kostsamt att stå utan försäkring på skogen. I dag är medvetenheten hög och de flesta som äger skog väljer också att försäkra den, sa Annika Engquist, produktspecialist för lantbruk på Dina Försäkringar, till ATL i juli.

    Dina Försäkringar har nyligen gjort om sin skadereglering för skogsskador. Nu har bolaget fyra skadereglerare som alla är specialister på skogsskador som hanterar alla sådana ärenden. Bolaget har också tagit fram en värderingsmall som används tillsammans med skogsägarens skogsbruksplan vid en skadereglering.

    – På det sättet kan vi se mer exakt vad det är för skog som har skadats när vi ska värdera och räkna ut ersättningen i stället för att utgå från schablonvärden, förklarar Annika Engquist.

    En längre version av denna artikel har tidigare publicerats på ATL.nu.

    Till toppen