Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 25 juni

    Åsikterna går isär om skanning av skogen

    För att öka tempot i arbete medfinansierar skogsnäringen den nya laserskanningen av skogen. Men åsikterna går isär om vem som ska ha tillgång till datan.

     – De stora bolagen skulle kunna genomföra det här på egen hand på sina marker, vilket skulle ge dem en orättvis konkurrensfördel mot mindre markägare. På det här sättet blir spelplanen lika för liten och stor, säger Liselott Nilsson.
    – De stora bolagen skulle kunna genomföra det här på egen hand på sina marker, vilket skulle ge dem en orättvis konkurrensfördel mot mindre markägare. På det här sättet blir spelplanen lika för liten och stor, säger Liselott Nilsson. FOTO: Privat

    Det andra omdrevet med laserskanning av Sveriges skogar är nu i gång. Staten har anslagit 12 miljoner kronor per år för arbetet, men för att öka tempot har även skogsnäringen gått in med delfinansiering. De organisationer som skjutit till pengar är Bergvik, Billerud Korsnäs, Holmen Skog, Norra Skogsägarna, SCA Skog, Sveaskog, Skogssällskapet och Svenska Kyrkan.

    – Skogsnäringens bidrag ligger 2 – 2,5 miljoner kronor per år och gör att vi kan korta ned tiden med 1-2 år, säger Liselott Nilsson, projektledare på Skogsstyrelsen.

    Detaljerad information

    Även med medfinansieringen kommer arbetet att ta 6 – 7 år. Skanningen ger information om bland annat virkesförråd, grundyta, medelhöjd, medeldiameter och biomassa, men även om markförhållanden och -fuktighet. Fördelarna för skogsbruket är stora, anser Liselott Nilsson.

    – Vi får en detaljerad, uppdaterad information om skogen. Det ger bättre planeringsunderlag med högre kvalitet som gör att det går att jobba mer effektivt.

    En första laserskanning genomfördes 2009-2014. När den nu görs om kommer det också gå att se volymutveckling, göra tillväxtmodeller och beräkna bonitet.

    Kontroversiellt

    Men skanningen är inte okontroversiell. Av uppdraget från regeringen framgår att data ska vara öppen och avgiftsfri för alla. Det innebär att det går att få detaljerad information om annan skog än sin egen, vilket kan vara ett integritetsproblem. Men Liselott Nilsson ser också en rättviseaspekt i att staten genomför skanningen.

    – De stora bolagen skulle kunna genomföra det här på egen hand, vilket skulle ge dem en orättvis konkurrensfördel mot mindre markägare. På det här sättet blir spelplanen lika för liten och stor.

    – Vi för en öppen dialog om integritetsfrågan, samtidigt som det är åt det hållet samhället går i dag. Mycket information finns allmänt tillgänglig genom till exempel Google och satellitbilder. Det är också svårt och kostsamt att gå tillbaka, ungefär som att byta mejlen mot fax, och vi vet även att fältbaserade mätningar är mycket personberoende.

    Fotnot: Sveriges cirka 330 000 skogsägare äger tillsammans 50 procent av skogen. Om de skulle stå för hälften av finansieringen för laserskanning skulle kostnaden bli drygt 18 kronor per person och år.

    Relaterade artiklar

    Till toppen