Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 5 juli

    Är äganderätten det största problemet?

    Äganderätten i Sverige står sig stark vid prövning i domstol. Det visar flera uppmärksammade fall där markägarna varje gång vunnit.

     Gårdagens tjäderdom blev en seger för skogsägarnas rätt till ersättning vid intrång.
    Gårdagens tjäderdom blev en seger för skogsägarnas rätt till ersättning vid intrång. FOTO: L E Carlsson

    Just som det närmar sig startskottet för den utredning av äganderätten i skogen som utlovades i januariavtalet kommer en indikation på att äganderätten faktiskt står sig ganska stark när den prövas i domstol. Igår meddelade nämligen Mark- och miljödomstolen att den skogsägare i Uppland som nekats avverkningstillstånd med anledning av en spelplats för tjäder har rätt till intrångsersättning.

    Hoten mot äganderätten i skogen har varit en stridsfråga för bland annat Centerpartiet, och som exempel brukar artskyddsförordningen, ersättning för avverkningsstopp i fjällnära skog och nyckelbiotoper anges.

    Flera fall där markägare vunnit

    Gårdagens tjäderdom är kopplad till artskyddsförordningen, och flera liknande fall har också prövats i domstol. Och varje gång har markägarna vunnit. Det gäller exempelvis de uppmärksammade fallen med bombmurkla och lavskrika, där skogsägarna fått rätt. Det gäller även fallen med ersättning för nekad avverkning i fjällnära skog, där skogsägarna också vann.

    Ärendena med tjäder, lavskrikor eller fjällnära skog har ännu inte prövats i högsta instans, och där kan utgången bli en annan. Men hittills går det att konstatera att äganderätten stått sig stark vid rättslig prövning. Det stöds också av Sveriges placering i IPRI, International Property Rights Index, som visar hur stark äganderätten är i olika länder. Där ligger Sverige sexa av 125 länder runt om i välden, och av nitton länder i Västeuropa ligger Sverige på fjärde plats.

    Vad gäller det tredje uppgivna hotet mot äganderätten, nyckelbiotoper, så är det ingen juridisk fråga utan en marknadsfråga. Nyckelbiotopsklassificering är inget avverkningsförbud, det som gör virket osäljbart är att marknaden, genom certifieringen, sagt att den inte vill ha virke från skogar med höga naturvärden. Och att se kundernas krav och önskemål på produkterna som ett hot mot äganderätten är missriktat.

    Därmed inte sagt att det inte finns problem. Nuvarande naturvårdspolitik ger låga incitament att skapa och bevara höga naturvärden. Certifieringen kan få orimligt stora effekter för enskilda skogsägare, och det är också orimligt att skogsägare tvingas stämma staten om rutinmässiga brukningsåtgärder på grund av att lagar och regelverk är oklara och motstridiga.

    Problemen ges fel beskrivning

    Men frågan är om allt det kan inordnas under begreppet äganderätt? Om problemen ges fel beskrivning är risken att också lösningarna utformas fel.

    Så istället för att rivstarta en äganderättsutredning kanske regeringen skulle se till att äntligen sätta igång med den översyn av artskyddsförordningen som utlovades redan under förra mandatperioden, och som efterfrågats av både myndigheter och skogsägare sedan flera år?

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen