Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 25 oktober

    Här går tallen en långsam död till mötes

    Kuusijärvi.

    Törskateangrepp och älgbetning har skapat stora arealer av misslyckade tallföryngringar i Norrland. Skogsägaren Håkan Önneholm har slutat plantera tall – fienderna har blivit allt för många.

     Håkan Önneholm visar hur en cirka 30 år gammal tall sakta håller på att strypas av törskateangrepp på stammen. Stammen blir ihoptryckt av angreppet.
    Håkan Önneholm visar hur en cirka 30 år gammal tall sakta håller på att strypas av törskateangrepp på stammen. Stammen blir ihoptryckt av angreppet. FOTO: Anders Kristensson

    – Görs inga åtgärder snarast kommer vi i stället för produktiva ungskogar att få nya restaureringsskogar att ta hand om, säger Håkan Önneholm.

    Tornedalens tallungskog är sedan länge hårt drabbad av törskateangrepp och av älgskador.

    – Tallen har alltför många fiender och har man tur överlever 20–25 procent av plantorna. Lägg till älgbetesskadorna och angrepp av andra svampar så blir situationen akut. Där har vi bilden av multiskadad skog, säger Håkan Önneholm, som slutade plantera tall i Tornedalen redan för 24 år sedan.

    Satsade på andra trädslag

     Röjning i törskateangripen ungskog kräver noggrannhet. Angripna träd röjs bort och i stället gynnar Håkan Önneholm gran och björk. Därför dominerar björken många bestånd på hans mark.
    Röjning i törskateangripen ungskog kräver noggrannhet. Angripna träd röjs bort och i stället gynnar Håkan Önneholm gran och björk. Därför dominerar björken många bestånd på hans mark. FOTO: Anders Kristensson

    Han är skogsinspektor på Norra Skog och har ägnat hela sitt yrkesverksamma liv åt skogen. Han bor i byn Kuusijärvi, ett par mil från Övertorneå, där han har 500 hektar produktiv skogsmark. När hans tallplanteringar sakta dog bort av törskate började han i stället plantera sibirisk lärk, contorta och gran.

    – Ser man att det mesta av tallen dör måste man ändra strategi och satsa på andra trädslag, konstaterar han.

    Redan då han för mer än 15 år sedan jobbade på Skogsstyrelsen började Håkan Önneholm prata om hur illa ställt det var med tallföryngringarna, och hur törskateangreppen gick fram i skogarna tillsammans med andra svampangrepp.

     En tall har dukat under för törskaten.
    En tall har dukat under för törskaten. FOTO: Anders Kristensson

    Men det var få som lyssnade.

    – Problemet är att kunskapen om törskateangreppen är liten. Tallskogen kan se grön och fin ut, men i själva verket är den döende. De små planterade tallarna dör fort, medan de få 25-30-åriga tallarna som finns kvar går en långsam död till mötes.

    Värdväxlande törskateangrepp

     Håkan Önneholm lyfte frågan om svampangreppen redan för 15 år sedan. Först på senare tid har skogsbolagen börjat få upp ögonen för problemet.
    Håkan Önneholm lyfte frågan om svampangreppen redan för 15 år sedan. Först på senare tid har skogsbolagen börjat få upp ögonen för problemet. FOTO: Anders Kristensson

    Den svåraste formen av törskateangrepp är den värdväxlande varianten, som nyttjar skogskovallen som mellanvärd. Innan midsommar ser man de gula sporsamlingarna vid såren på stammen och grenar.

    – Svampsporerna finns överallt och sprids som ett damm. Det är svårt att göra något för att hindra angreppen, förklarar Håkan Önneholm.

    Han har testat att såga bort angripna ställen i tallstammen för att försöka rädda tallar. Det verkar fungera, men är ingen realistisk metod. Det verkar inte heller hjälpa att forsla bort angripna träd, för sporerna finns överallt.

    Håkan Önneholm visar runt på sina marker. Vid första anblicken ser skogen grön och fin ut, men när han pekar ut törskateskadorna på småplantor som självföryngrats och på tallar som planterades för 30 år sedan, förändras intrycket. En del tallar är angripna av både törskate och knäckesjuka.

    Säkrar återväxten med björk

     Typisk törskateskada med en ihopknipen stam.
    Typisk törskateskada med en ihopknipen stam. FOTO: Anders Kristensson

    I många av hans bestånd har runt 75 procent av ungtallarna dött, i stället är det björken som dominerar. Under de senaste dryga 20 årens röjningsarbete har Håkan Önneholm röjt bort de törskateskadade tallarna och sparat björk och gran för att säkra återväxten.

    – Röjning måste utföras med omsorg i drabbade bestånd. Vid gallring märker jag alla angripna träd för att maskinföraren ska kunna göra ett bra jobb, säger han.

    På de 30-åriga angripna tallarna är stammen ihopknipen, lite tillplattad, där angreppet gått in. Det kan vara högt upp på stammen eller långt nere vid marken. I många bestånd är i stort sett alla tallar angripna.

    – Tallarna håller på att sakta strypas. När stammen är angripen runt om upphör näringstransporten och trädet dör, berättar Håkan Önneholm.

    I dag växer sibirisk lärk på 25 hektar av hans mark. Tillväxten är imponerande, menar han, mer än dubbelt så stor som tallens.

    På lämplig mark har han planterat gran och även testat contorta på 6-7 hektar nere i älvdalen där snömängden är lägre.

    – Någon mer tall blir det inte, konstaterar han.

     Hittills har Håkan Önneholm planterat sibirisk lärk på 24 ha mark. Någon mer tall blir det inte.
    Hittills har Håkan Önneholm planterat sibirisk lärk på 24 ha mark. Någon mer tall blir det inte. FOTO: Anders Kristensson

    Upptäck törskateangripna träd

    Vistas mycket i din skog och försök hitta orsaken till varför tallen dött.

    1. Har tallarna svarta fläckar på barken, ofta med kåda, är det ett tecken på törskatesvamp.

    2. Stammen blir deformerad, tillsnörpt eller tillplattad där svampen angriper stammen. Syns tydligt på lite större träd, svårare att se på mindre träd.

    3. Runt midsommar syns oftast törskatesvampens gulaktiga fruktkroppar på stammen, blir ett fint damm om man slår på det.

    4. Röj bort angripna tallar och behåll björk och gran. Stödplantera med andra trädslag.

    Källa: Håkan Önneholm

     Här växer den första lärken som Håkan Önneholm stödplanterade för 24 år sedan.
    Här växer den första lärken som Håkan Önneholm stödplanterade för 24 år sedan. FOTO: Anders Kristensson

    Törskate

    Sveaskog gjorde en inventering av törskatesvamp förra året, där 35 procent av stammarna på 25 procent av ungskogen hade törskateangrepp i Norr- och Västerbotten. Sveaskog lämnade in en ansökan om avverkning på 140 hektar 60–70-årig skog i södra Norrbotten, där angreppen var så kraftiga att de ville avverka i förtid. I Jämtland ser man också en ökning och sakta men säkert sprider sig törskatesvampen söderut, konstaterar Sveaskog.

    Skogsstyrelsen har fått in rapporter om kraftigt törskateangripna skogar under 2019. Myndigheten har bland annat fältbesökt avverkningsanmälningar med 30–40-åriga bestånd där 30-40 procent av stammarna haft synliga törskateangrepp.

    Skogforsk inleder nu ett 10-årigt forskningsprojekt på ett stort antal provrutor i Norrland där man ska göra skötselförsök för att komma på hur man bäst sköter ett törskateangripet bestånd.

    Källa: Sveaskog, Skogsstyrelsen, Skogforsk

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen