Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 28 november

    Allt du behöver veta om avtalsdjungeln

    Sugen på att sälja virke till skogsindustrin men vet inte vem som betalar bäst? Ingen fara. ATL guidar dig rätt.

    Avdrag sänker priset på virket

    Olika avdrag och tillägg i prislistan påverkar rotnettot från en avverkning i hög grad.

    Den premie som man brukar prata om är det tillägg som köparen bjuder utöver listan. Men det finns anledning att fundera även på avdrag och tillägg som finns mer eller mindre tydligt utskrivet på prislistan.

    Priserna i listan för ett avverkningsuppdrag korrigeras av olika avdrag och tillägg. Ett högt pris på listan kan förtas av ett avdrag. Och ett lägre pris kan bli högre med en premie.

    Fraktavdrag är vanligt på massaved i norra Sverige. Men avdragens storlek skiljer sig åt, och har man långt till massabruket kan det vara en faktor att beakta. En prislista kan ha ett avdrag på max 27 kr/m3fub, medan en annan lista i samma område kan kosta 50 kr/m3fub. De finns listor som kan kosta upp till 70 kr/m3fub med maximalt transportavdrag. Det finns också köpare som har fraktavdrag på sågtimmer, dessutom utan maxtak.

    Köparna tar också pengar från säljaren och ger till Skogforsk för forskning och älgbetesinventering, samt till Svensk skog och Svenskt trä för marknadsföring. Maximalt handlar det om 1,63 kr/m3fub som dras från priserna i timmerprislistan. Men vissa köpare skriver på prislistan att de bara ger till ett par organisationer, vilket ger ett lägre avdrag.

    Certifierade skogsägare får ett tillägg. Men också där varierar storleken premien. En köpare ger 5 kr/m3fub medan en annan bjuder 30 kr/m3fub i premie för den skogsägare som är certifierad enligt både FSC och PEFC.

    Se upp för vrakpriser

    Ersättningen för vrak varierar stort bland köparna av virke. Vissa köpare betalar nästa fyra gånger mer än andra.

    Sågtimmer som kommer in till sågverket, men inte duger att såga vrakas. Enligt VMF Nord och Syd vrakas knappt 3 procent av grantimret och drygt 2 procent av talltimret som tas ut i skogen.

    Det är inte så konstigt, det kan vara svårt för skördarföraren att till exempel bedöma om en krök är inom det tolerabla eller inte. Och det kan vara ekonomiskt rationellt att avverka i snabb takt än att avverka långsamt och fundera över hur varje träd ska apteras för att till varje pris undvika vrak.

    Den vrakade stocken måste visserligen sorteras ut och skickas iväg, men har dock ett värde som massaved eller energived. Ibland går den att såga ändå.

    Bland virkesköparna varierar betalning för sågtimmervrak stort. Ett vanligt pris för vraken i södra Sverige är 80 kr/m3fub. Men det finns de som betalar mer, särskilt i Norrland: 125 kr/m3fub, 180 kr/m3fub, massavedspriset – 50 kr/m3fub och till och med fulla massavedspriset.

    En annan variant som finns i norra Sverige är så kallad nedklassning av timmer. Stockar som har lite för stora utbytesförluster men ändå går att såga betalas till exempel massavedspriset plus 10 kronor.

    För skogsägarens rotnetto spelar det en viss roll vilket pris köparen betalar för vrakade sågtimmerstockar.

    Skillnaden mellan 80 kr/m3fub och massavedspriset motsvarar cirka fem kronor per kubik på timmerpriset, enligt ATL:s beräkning.

    Spelar sortimenten någon roll?

    Möbelkubb, svarvtimmer och andra sortiment förutom vanligt timmer och massaved kan spela stor roll för rotnettot, men inte alltid.

    I grunden ger en slutavverkning i skogen timmer och massaved. Och man brukar vilja ha så hög timmerandel som möjligt, eftersom timmer är mer betalt.

    Flera köpare erbjuder olika typer av specialsortiment som ska höja rottnettot: vänerblock, svarvtimmer, möbelkubb, stamblock och stolpar är några namn på virkesmarknaden.

    Men det är inte säkert att nettot blir så mycket högre bara för att ett bolag erbjuder sig att något specialsortiment som kräver speciell kvalitet.

    Ofta blir det bara någon liten procent av specialsortimentet i avverkningen, och det är svårt att veta hur mycket som faller ut i förväg. Dessutom måste specialsortimentet sorteras, vilket kostar mer i drivningen.

    Det vanligaste specialsortimentet är någon slags klentimmer eller kubb för de smala dimensionerna på gränsen till massaved.

    En del prislistor tar vanligt timmer ned till 12 centimeter, och då behövs inget klentimmersortiment. Men när listan, som annars kan se bra ut prismässigt, börjar på 18 eller 20 centimeter i diameter så behövs det ett klenare sortiment.

    Den ekonomiska betydelsen av ett specialsortiment är dock begränsad. Längdkorrektioner och andra krav gör att extrabetalningen inte är så hög som listan signalerar.

    ATL:s analys av prislistor i Småland och Västerbotten visar att specialsortimenten kan öka virkesvärdet i en normalavverkning med timmer och massaved med cirka 10 kronor per fastkubikmeter, kr/m3fub.

    Specialsortimenten kan bli grädden på moset, och ge en bra effekt i speciella skogar. Men normalt är det är priset på normaltimmer som är det viktigaste.

    Dåligt betalt för kvalitet

    En prislista med ett pris för allt sågtimmer kan både ge mer och mindre betalt än listor med olika priser för olika kvaliteter.

    Enligt instruktionen för virkesmätning finns det två kvalitetsklasser för grantimmer och fyra för talltimmer. Men flera köpare på marknaden betalar samma pris för timmer av bra och sämre sågtimmerkvalitet. Det finns en viss logik i detta, särskilt för grantimmer där 80 procent av allt grantimmer blir klass 1. Talltimret är mer spritt i kvaliteterna, men uppåt 60 procent av allt talltimmer hamnar i klass 3.

    Ett pris har också den fördelen att prislistan blir enklare, och priset tydligare. Ingen förleds att tro att de höga priserna på talltimmer klass 1 blir ett genomsnittspris på timret.

    Men samtidigt kan en lista som slår ihop kvaliteterna ge rejält mindre betalt. I Småland kan det enligt ATL:s beräkningar i en normal skog ge 50 kronor per fastkubikmeter, kr/m3fub, mindre att använda en prislista med en klass för talltimret i stället för listan med tre kvalitetsklasser.

    Det kan också slå åt båda hållen. I Västerbottens kustland ger en köpare med ett enda pris på talltimret 28 kr/m3fub mer än en konkurrent, men 25 kr/m3fub mindre än en annan konkurrent om virket.

    För den som har skog av hög kvalitet kan det löna sig att välja en köpare med flera kvalitetsklasser, medan den med lägre kvalitet kanske ska söka sig till en köpare med ett alltiettpris. Men hur högt en prislista med ett enkelt pris egentligen ligger är svårt att jämföra med en prislista med flera olika kvalitetsklasser.

    Matrisfub sänker betalningen

    En kubikmeter är inte alltid en kubikmeter i skogen och hur kubiken räknas ut har betydelsen för betalningen.

    En del prislistor på timmer har sina priser i kronor per toppmätt kubikmeter, m3to. Skogsägaren får betalt för den sågbara cylindern i stocken. En del prislistor har priserna på timmer i samma mått som massaved, faskubikmeter, m3fub. Då ska skogsägaren få betalt för allt viker under barken, även det som inte går att såga. Toppmätt-priserna ser högre ut en fub-priserna, men skogsägaren ska få lika mycket betalt oavsett hur kubiken mäts.

    För skogsägaren kan det vara bekvämt om allt virke, både timmer och massaved, prissätts i kronor per fastkubikmeter, m3fub. Då kan man få en uppfattning om hur mycket mer timret betalar än massaveden, och jämföra med andra affärsformer som rotpostköp.

    Men problemet är att skogsägaren i många fall inte får betalt för allt virke under bark, trots att köparen betalar i m3fub. En del skogsbolag mäter inte exakt hur stor volymen under bark är, utan räknar ut volymen med hjälp av en matris med omräkningstal. Det här gynnar skogsägare som levererar extremt raka stammar, men missgynnar de flesta andra, enligt skogskonsulten Lennart Bertilsson. Hans analyser visar att omräkningstalen generellt är för snålt tilltagna och innebär att skogsägaren får betalt för en mindre volym än vad stocken verkligen innehåller. Och ju längre längder som tas ut ur skogen – desto större blir förlusten.

    Matrisfuben sänker medelbetalningen för en normal avverkning med drygt 10 kronor kubiken.

    Skogsbranschen avvisar Lennart Bertillsson beräkningar, och hävdar att de inte kan se hans teoretiska resultat i praktiken.

    Det finns andra sätt att räkna ut fastkubikmetrarna mer exakt, till exempel genom mätning i skördaren eller med många mått längs stocken, så kallad sektionskubering. Mätningsorganisationen SDC har också tagit fram en ny mer exakt metod där stocken mäts både i topp- och rotändan, men denna nya metod har inte börjat tillämpas i större skala.

    Vilken metod som används för att beräkna fastkubikmetrarna anges inte alltid på prislistan.

    Den som vill vara säker på att få rätt betalt väljer en köpare som mäter timret i m3to.

    Dåligt betalt för fri aptering

    Bra priser i prislistan förtas lätt genom hård apteringen i skogen.

    Priserna på timmerlistan gäller egentligen bara en så kallad baslängd. Den här längden kan variera kraftigt, mellan 3,70 meter till 4,80 meter i ATL:s samling av prislistor.

    Längder kortare än baslängden brukar få ett korrigerande avdrag på priset, medan längre längder får ett påslag i längdkorrektionen. Det här innebär att prislistor med lång baslängd allt annat lika har en lägre prisnivå jämfört med listor med kort baslängd.

    För maximal lönsamhet vill sågverken i princip ta ut några få och långa längder ur skogen, oavsett hur bra eller dåligt det passar träden.

    Apteringen går att styra genom tydliga längdkorrektioner på prislistan, där vissa längder prisas bort och de önskvärda premieras. Det finns listor med bara några få prissatta längder.

    Det finns också prislistor som har en lång rad av prissatta längder. Men det betyder inte att alla möjliga längder tas ut ur skogen.

    Apteringen styrs genom att skördaren programmeras så att bara vissa längder tas ut, de längder som sågverken vill ha.

    Informationen på prislistorna om vilka längder som ska tas ut är ofta bristfällig. Det finns listor utan vare sig längkorrektion eller fördelningsaptering. Köparna friskriver sig från de ekonomiska konsekvenserna av apteringen.

    ”Timret apteras vid avverkningstillfället enligt längd- och dimensionsönskemål från mottagande sågverk. Ersättning för eventuell apteringsförlust ingår i grundpriset”, skriver en köpare på prislistan.

    Det är vanligt att köpare skriver att det ingår en apteringspremie på cirka 10 kronor kubikmetern i priserna för att man ska få avverka som man vill.

    Men den tian försvinner snabb vid aptering. ATL har tittat på en lista i Sörmland som inte har någon längdkorrektion, och som i en slutavverkning i vanlig skog med timmer och massaved skulle ha gett 434 kronor per fastkubikmeter, kr/m3fub i medel för virket – om man optimerat värdet utifrån skogen. Men går man köparens önskemål om längder till mötes så sjunker virkesvärdet till 416 kronor på grund av apteringsförluster. De åtta kronorna i apteringspremie borde ha varit 18 kronor för att kompensera för sågverkets frihet att aptera som det vill.

    Avdrag sänker priset på virketOlika avdrag och tillägg i prislistan påverkar rotnettot från en avverkning i hög grad.Se upp för vrakpriserErsättningen för vrak varierar stort bland köparna av virke. Vissa köpare betalar nästa fyra gånger mer än andra.Spelar sortimenten någon roll?Möbelkubb, svarvhttps://www.atl.nu/skog/spelar-sortimenten-nagon-roll/timmer och andra sortiment förutom vanligt timmer och massaved kan spela stor roll för rotnettot, men inte alltid. Dåligt betalt för kvalitetEn prislista med ett pris för allt sågtimmer kan både ge mer och mindre betalt än listor med olika priser för olika kvaliteter.Matrisfub sänker betalningenEn kubikmeter är inte alltid en kubikmeter i skogen och hur kubiken räknas ut har betydelsen för betalningen.Dåligt betalt för fri apteringBra priser i prislistan förtas lätt genom hård apteringen i skogen.Mer skogMissa inte att gå med i vår nya Facebook-grupp där du får senaste nytt och diskussioner som rör skogsnäring

    Till toppen