Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 4 april

    Foderbrist kan ligga bakom älgars viktnedgång  

    I Kronobergs län har älgkalvarnas slaktvikt och älgkornas reproduktionsförmåga minskat under det senaste decenniet. Skogsstyrelsens Hans Haraldsson menar att foderbrist ligger bakom nedgången.

     Slaktvikterna sjunker bland älgkalvarna i Kronobergs län.
    Slaktvikterna sjunker bland älgkalvarna i Kronobergs län. FOTO: Mostphotos

    Enligt Svenska Jägareförbundets statistik Viltdata har tjurkalvarnas genomsnittliga slaktvikt i Kronobergs län minskat från 70,9 kilo år 2007 till 53,6 kilo under föregående år. För skjutna kvigkalvar har snittvikten minskat från 65,7 kilo till 50,3 kilo under samma period.

    – Pratar man med jägare som var med på 70- och 80-talet så var 80 kilo inte ovanligt för en normal älgkalv, säger Hans Haraldsson, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen i Kronobergs län.

    Reproduktionsgraden sjunker också

    Viktminskningen drabbar älgkalvarna hårdast men älgkornas reproduktionsgrad har också sjunkit. Enligt Viltdata hade vuxna hondjur i länet 0,9 kalvar i snitt 2009 jämfört med 0,6 kalvar 2018. Hans Haraldsson tror att nedgången i vikt och reproduktion hänger ihop med foderbrist. Förutom ett stort antal älgar finns det gott om rådjur och en del kron- och dovvilt som konkurrerar om födan.

    – Vildsvinen tar mycket av jägarnas tid och av de rådjur som skjuts är andelen kid för liten för att stammen ska minska tillräckligt, säger Hans Haraldsson.

     ”Skogsstyrelsens foderprognos för länet pekar nedåt”, säger Hans Haraldsson.
    ”Skogsstyrelsens foderprognos för länet pekar nedåt”, säger Hans Haraldsson. FOTO: Skogsstyrelsen

    Vid älgjakten är det också viktigt att skjuta rätt djur, små individer och låg medelålder ger ingen bra älgstam. Fjolårets torka har säkert påverkat statistiken men Hans Haraldsson tror att huvudproblemet är grandominansen på tallmarker, vilket medför mindre ris och örter till djuren.   

    – Markägare har inte ståndortsanpassat eftersom de inte vågar tro på tall längre, viltstammarna har styrt val av planterade träd, säger Hans Haraldsson.

    Tydligt samband mellan högre slaktvikt och mycket tall

    I projektet Mera tall, som initierades av Skogsstyrelsen i Kronoberg, uppmuntras markägare att plantera tall där det är lämpligt. Enligt Haraldsson går det att se ett tydligt samband mellan högre slaktvikter och förekomsten av tall samt rönn, asp, sälg och ek.

    – Det skiljer nästan tio kilo i slaktvikt mellan länets västra del till den nordöstra delen där Mera tall-projektet finns, säger Hans Haraldsson.

    ”Vi vänjer oss fort”

    Harald Säll, lektor i virkeslära vid Linnéuniversitetet, är också inne på att foderbristen orsakad av täta granskogar ligger bakom nedgången i statistiken.

    – Artrikedomen förändras och det obehagliga är att vi vänjer oss så fort vid en natur som domineras av gran. För ett hållbart skogsbruk är det jätteviktigt med ståndortsanpassning, säger Harald Säll.

    Älgkalvarnas sjunkande slaktvikter 

    Förutom Kronobergs län utmärker sig Södermanland, Kalmar, Halland och Blekinge med låga genomsnittliga slaktvikter för älgkalvar under 2018. Södermanland hade lägst snittvikter för tjurkalvar, 51,4 kilo. De halländska kvigkalvarna vägde endast 49,8 kilo i genomsnitt.

    Källa: Viltdata

    Relaterade artiklar

    Till toppen