Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 23 januari

    ”Hur ska vi få nästa generation att vilja bruka marken?”

    Södra Dylta.

    Rickard Axdorff är en av dem som drivit frågan om ägande- och brukanderätt de senaste åren. Och enligt honom är det en ödesfråga för fortsatt brukande av skog och mark.

     På gården Södra Dylta föder Rickard Axdorff bland annat upp lamm, och allt kött säljs direkt till slutkonsument.
    På gården Södra Dylta föder Rickard Axdorff bland annat upp lamm, och allt kött säljs direkt till slutkonsument. FOTO: Ulf Aronsson

    På sätt och vis började det hela med en nyckelbiotop.

    – Vi har som tradition att ta upp ett hygge för varje ny generation på gården. Pappas hygge är nu en 80-årig granskog och byns bästa blåbärsställe, och mitt eget en 40-årig förstagallring.

    Det berättar Rickard Axdorff vid köksbordet på gården Södra Dylta, i norra Närke, som släkten ägt i minst sex generationer. Men när det var dags för ett hygge för hans dotter hittade Skogstyrelsen en nyckelbiotop där. I stället för ett hygge blev det ett naturvårdsavtal.

    – Jag hade önskat att hon fått växa upp med sin skog som en del av hennes liv, och se att skogen inte dör och försvinner utan att det börjar om igen, säger han. Nu har ett myndighetsbeslut skrivit in sig i släkthistorien i stället.

     – Vi vill kunna bo och verka på landet och ha vår frihet tillbaka. I slutänden handlar det om hur vi ska kunna få nästa generation att vilja bruka marken, säger Rickard Axdorff.
    – Vi vill kunna bo och verka på landet och ha vår frihet tillbaka. I slutänden handlar det om hur vi ska kunna få nästa generation att vilja bruka marken, säger Rickard Axdorff. FOTO: Ulf Aronsson

    Blev droppen

    Nyckelbiotopen blev droppen som fick honom att 2012 starta föreningen Naturbrukarna Sverige. Grundidén är att bärkraftigt brukande av naturresurser är en förutsättning för en hållbar framtid. Människan är en aktiv del av naturen, inte en åskådare, och det är också brukandet som gett dagens biologiska mångfald. Föreningen myntade även termen ”den nya miljörörelsen”, som sedan också använts av bland andra LRF.

    – Folklig förankring för en idé är enda sättet att få till förändring. Nästan allt jag gör handlar om folklig förankring. För att kunna driva debatten måste det finnas en trovärdig avsändare, och vad har högre trovärdighet än en medlemsorganisation som vill gott, säger han.

     Stöder upproret. Vedspisupproret och stödgruppen för den jaktbrottsmisstänkte industriledaren är exempel på protestaktioner som vi kommer att få ser mer av i framtiden, anser Rickard Axdorff. Här med blandrashunden Lemmy.
    Stöder upproret. Vedspisupproret och stödgruppen för den jaktbrottsmisstänkte industriledaren är exempel på protestaktioner som vi kommer att få ser mer av i framtiden, anser Rickard Axdorff. Här med blandrashunden Lemmy. FOTO: Ulf Aronsson

    Skapat debatt hade Rickard Axdorff gjort tidigare, som ledarskribent på tidningen Skogsaktuellt. Men som ledarskribent gick det bara att skapa debatt, inte driva den.

    Socialismen vinner mark

    – De senaste åren har Sverige blivit allt mer socialistiskt. Allmänna intressen kör över individen, lagar som miljöbalken underminerar på den konstitutionella lagstiftningen och grundläggande rättigheter. Det får stor inverkan för dem som brukar naturen samtidigt som deras egna möjligheter att påverka krymper. Det gäller till exempel äganderätten, som är en central del av brukande.

    Stark individuell rätt ger ett bättre samhälle där människor tar ansvar för sitt eget handlande, anser Rickard Axdorff, och hänvisar till ett citat från den danske statsvetaren och teologiprofessorn Hal Koch: ”Demokratin är inte självklar. Den måste återerövras av varje generation.”

    – Men de senaste 20-30 åren har vi inte försvarat rättigheterna till ägande och brukande, och då har det löpt amok. Samförstånd har varit viktigare än försvar.

    Exempel på hur äganderätten naggas i kanten är bland annat nyckelbiotoper och artskyddsförordningen, anser Rickard Axdorff. Men brukandet påverkas också av det han kallar för ”semistatens kleptomani”; kommuner, Trafikverket, Skogsstyrelsen, ledningsrätter, grön infrastruktur och länsstyrelser, allt knaprar på markägarnas möjligheter att själva bestämma över brukandet.

    – Vi vill kunna bo och verka på landet och ha vår frihet tillbaka utan att staten lägger sig i. Inskränkningarna påverkar lönsamheten och marginalen på landsbygden. I slutänden handlar det om hur vi ska kunna få nästa generation att vilja bruka marken, säger han.

    Blåbärsboken

    Utöver att Naturbrukarna har skrivit flera uppmärksammade debattartiklar gav de tillsammans med journalisten Carina Gerken Christiansen 2015 ut boken ”Växer blåbär i skogen?”, där människor som lever av att bruka skog och mark får komma till tals. Boken skickades till bland annat riksdagspolitiker, myndigheter och Skogsstyrelsens ledning. Herman Sundqvist, då skogsskötselchef på Sveaskog men numera generaldirektör på Skogsstyrelsen, skrev i sin blogg att det var en ”viktig och angelägen bok”.

    – När Naturbrukarna startade var det svårt att prata om äganderätt, och de organisationer som fanns var för fega för att driva de här frågorna. Naturbrukarna la grunden för ett tuffare diskussionsklimat, i dag ser man artiklar och hör debatter som aldrig skulle ha uttryckts annars, och många formulerar sig i dag som Naturbrukarna gjorde för fem år sen.

    2016 startade han tillsammans med ”tre Martin” – Jakobsson, Moreus och Borgs – projektet Egendomligt som blev en plattform för äganderättsfrågorna i sociala medier. Det gav spridning till nya målgrupper, bland annat de politiska partiernas ungdomsförbund, nyfikna i staden och andra som drabbas av äganderättsinskränkningar.

    Beslut närmare folket

    På sikt ser Rickard Axdorff en utveckling där besluten och inflytandet flyttas närmare medborgarna.

    – De lokala frågorna handlar om den konkreta vardagen och ligger närmare medborgarna, därför kommer rikspolitikens betydelse att minska. Många fler landsbygdspåverkande beslut borde flyttas från den övergripande statsapparaten till länsstyrelserna för att hamna närmare folket, ge kortare beslutsvägar och bättre insikt.

    Nuvarande system struntar i lokalbefolkningens behov, menar han.

    – När ett biotopskydd måste vägas mot möjligheten att bo och leva på landsbygden kommer förändringar successivt att ske. Men då behöver regleringsbreven skrivas om, nuvarande chefer kastas ut och nya, förnuftiga chefer tillsättas. Många centrala myndigheter började spåra ur redan under Alliansperioden. De fick för stora frihetsgrader som de inte klarade av, och nu har staten tappat stor del av styrningen över myndigheterna.

    – Skogsbrukarna måste räddas från skogspolitik. Skogen måste bli en landsbygdsfråga, och samma sak med jordbrukspolitiken, avslutar han.

     Hur skulle din vardag ändras om Naturbrukarna lyckas i alla frågor ni jobbar för? – Jag skulle få vara mer i fred, säger Rickard Axdorff.
    Hur skulle din vardag ändras om Naturbrukarna lyckas i alla frågor ni jobbar för? – Jag skulle få vara mer i fred, säger Rickard Axdorff. FOTO: Ulf Aronsson

    Rickard Axdorff

    Ålder: 46.

    Familj: Fru och dotter

    Bor: Södra Dylta, Närke. Knappt 300 hektar varav 200 hektar skog. Småskalig köttproduktion med får och kvigor där allt kött säljs direkt till slutkonsument.

    Gör: Sköter gården, jobbar med föreningen Naturbrukarna och projektet Egendomligt, bloggare i ATL, skriver debattartiklar genom Svenska Nyhetsbyrån, ledamot i Jägareförbundets förbundsstyrelse och i valberedning till Landshypoteks huvudstyrelse.

    Missa inte Rickard Axdorffs blogg Södra Dylta – du hittar den här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen